Boracit: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Trots att den är reguljärt kristallin är den dubbelbrytande vid vanlig temperatur, men vid upphettning till 265 °C blir den plötsligt enkelbrytande, för att sedan vid avkylning åter bli dubbelbrytande. | Trots att den är reguljärt kristallin är den dubbelbrytande vid vanlig temperatur, men vid upphettning till 265 °C blir den plötsligt enkelbrytande, för att sedan vid avkylning åter bli dubbelbrytande. | ||
Boraciten är olöslig i vatten, men löslig i [[saltsyra]]. Den förekommer i [[gips]], [[anhydrit]] eller [[stensalt]] vid | Boraciten är olöslig i vatten, men löslig i [[saltsyra]]. Den förekommer i [[gips]], [[anhydrit]] eller [[stensalt]] vid Segeberg, Lüneburg och Strassfurt (där den har benämningen strassfurtit). | ||
Boraciten används för tillverkning av [[borax]].<ref>Meyers varulexikon, Forum, 1952</ref> | Boraciten används för tillverkning av [[borax]].<ref>Meyers varulexikon, Forum, 1952</ref> | ||
| Rad 13: | Rad 13: | ||
[[Kategori:Mineral]] | [[Kategori:Mineral]] | ||
Nuvarande version från 3 april 2013 kl. 11.23
Boracit, Mg3B7O13Cl, är ett mineral bestående av magnesiumborat och magnesiumklorid med 62,5 % borsyra. Boraciten är färglös eller ljust blåaktig eller grönaktig till färgen. Den har smuligt brott och är spröd med Mohs hårdhet 7–7,5, samt densitet 2,9. Den har glas- eller diamantglans och är delvis genomskinlig.
Trots att den är reguljärt kristallin är den dubbelbrytande vid vanlig temperatur, men vid upphettning till 265 °C blir den plötsligt enkelbrytande, för att sedan vid avkylning åter bli dubbelbrytande.
Boraciten är olöslig i vatten, men löslig i saltsyra. Den förekommer i gips, anhydrit eller stensalt vid Segeberg, Lüneburg och Strassfurt (där den har benämningen strassfurtit).
Boraciten används för tillverkning av borax.[1]
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Wikipedia, Boracite
- ↑ Meyers varulexikon, Forum, 1952