Kvarts: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{| class="infobox" width=250 | {| class="infobox" width=250 align="right" border=2 | ||
|----- align=center bgcolor="#998899" | |----- align=center bgcolor="#998899" | ||
!colspan=2 align=center | Kvarts | !colspan=2 align=center | Kvarts | ||
| Rad 33: | Rad 33: | ||
'''Kvarts''' är ett [[mineral]] bestående av [[kiseldioxid]], [[kisel|Si]][[syre|O]]<sub>2</sub>. [[Färg]]en är transparent, lätt mjölkvit, för andra färgvarianter se nedan. En grön kvarts som inte finns i naturen heter [[prasiolit]]. Kvarts används som [[råvara]] till [[porslin]] och [[glas]], samt är en av de viktigaste ingredienserna i keramikglasyrer, i det att kvartsen i sig själv kan smälta ut till en glasliknande massa. Bergarten [[kvartsit]] består av kvarts. Kvarts är ett av den kontinentala [[jordskorpan]]s vanligaste mineral (cirka 11 volymprocent). Dess [[densitet]] är vid [[standardtryck och -temperatur]] 2643 kg/m³. | '''Kvarts''' är ett [[mineral]] bestående av [[kiseldioxid]], [[kisel|Si]][[syre|O]]<sub>2</sub>. [[Färg]]en är transparent, lätt mjölkvit, för andra färgvarianter se nedan. En grön kvarts som inte finns i naturen heter [[prasiolit]]. Kvarts används som [[råvara]] till [[porslin]] och [[glas]], samt är en av de viktigaste ingredienserna i keramikglasyrer, i det att kvartsen i sig själv kan smälta ut till en glasliknande massa. Bergarten [[kvartsit]] består av kvarts. Kvarts är ett av den kontinentala [[jordskorpan]]s vanligaste mineral (cirka 11 volymprocent). Dess [[densitet]] är vid [[standardtryck och -temperatur]] 2643 kg/m³. | ||
Gamla folkliga benämningar på kvarts är ''kattflinta'' eller ''kattsten''.<ref>{{bokref |redaktör= | Gamla folkliga benämningar på kvarts är ''kattflinta'' eller ''kattsten''.<ref>{{bokref |redaktör=Gunnar Carlquist |år=1933 |titel=Svensk uppslagsbok. Bd 15 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk Uppslagsbok AB |sid=173}}</ref> | ||
Kvartsö förekommer i två varianter beroende på kristallstrukturen: α-kvarts eller lågkvarts, som är stabil vid temperaturer under 573 grader celsius och β-kvarts eller högkvarts, stabil i temperaturer mellan 573 och 867 grader celsius. Den senare varianter förekommer av naturliga skäl normalt i den övre jordskorpan.<ref>''Nationalencyklopedin'' multimedia plus, 2000</ref> | Kvartsö förekommer i två varianter beroende på kristallstrukturen: α-kvarts eller lågkvarts, som är stabil vid temperaturer under 573 grader celsius och β-kvarts eller högkvarts, stabil i temperaturer mellan 573 och 867 grader celsius. Den senare varianter förekommer av naturliga skäl normalt i den övre jordskorpan.<ref>''Nationalencyklopedin'' multimedia plus, 2000</ref> | ||
| Rad 39: | Rad 39: | ||
[[Fil:QuartzoincolorEZ.jpg|vänster|150px|miniatyr|Kvarts]] | [[Fil:QuartzoincolorEZ.jpg|vänster|150px|miniatyr|Kvarts]] | ||
Ren kvarts har intressanta [[piezoelektricitet|piezoelektriska]] egenskaper vilket utnyttjas i [[kvartsoscillator]]er och i | Ren kvarts har intressanta [[piezoelektricitet|piezoelektriska]] egenskaper vilket utnyttjas i [[kvartsoscillator]]er och i frekvensfilter. Dessa kristaller utgör grunden för kvartsklockan och är oumbärliga konstruktionselement i datorer, mobiltelefoner och andra radioapparater, med mera. | ||
Kvarts eller lågkvarts betecknar den vid vanligt tryck och temperatur stabila modifikationen av kiseldioxid, som vid 575 °C övergår till [[högkvarts]]. Stora, färglösa kvartskristaller kallas [[bergkristall]]. I berggrunden förekommande kvartsvarianter som är färgade på grund av föroreningar eller [[F-centra]] är [[ametist]], [[citrin]], [[rosenkvarts]] och [[rökkvarts]]. | Kvarts eller lågkvarts betecknar den vid vanligt tryck och temperatur stabila modifikationen av kiseldioxid, som vid 575 °C övergår till [[högkvarts]]. Stora, färglösa kvartskristaller kallas [[bergkristall]]. I berggrunden förekommande kvartsvarianter som är färgade på grund av föroreningar eller [[F-centra]] är [[ametist]], [[citrin]], [[rosenkvarts]] och [[rökkvarts]]. | ||
Kvarts har använts av | Kvarts har använts av stenålderssamhällen över hela jordklotet för att tillverka stenredskap, till exempel påträffas artefakter av kvarts i Sverige, Kina och Australien. | ||
Kvarts fungerar utmärkt mot ett eldstål, när man behöver en duglig gnista för att göra upp eld. | Kvarts fungerar utmärkt mot ett eldstål, när man behöver en duglig gnista för att göra upp eld. | ||
Nuvarande version från 3 april 2013 kl. 12.20
| Kvarts | |
|---|---|
| |
| Kategori | Mineral |
| Kemi | Kiseldioxid SiO2 |
| Färg | Färglös |
| Streckfärg | Vit |
| Kristallsystem | Trigonala |
| Brott | mussligt, mycket sprött |
| Mohs | 7 |
| Ljusbrytning | 1.544-1.553 |
| Dubbelbrytning | +0.009 |
| Spaltning | ingen |
| Densitet | 2.65 |
| Dispersion | 0.013 |
Kvarts är ett mineral bestående av kiseldioxid, SiO2. Färgen är transparent, lätt mjölkvit, för andra färgvarianter se nedan. En grön kvarts som inte finns i naturen heter prasiolit. Kvarts används som råvara till porslin och glas, samt är en av de viktigaste ingredienserna i keramikglasyrer, i det att kvartsen i sig själv kan smälta ut till en glasliknande massa. Bergarten kvartsit består av kvarts. Kvarts är ett av den kontinentala jordskorpans vanligaste mineral (cirka 11 volymprocent). Dess densitet är vid standardtryck och -temperatur 2643 kg/m³.
Gamla folkliga benämningar på kvarts är kattflinta eller kattsten.[1]
Kvartsö förekommer i två varianter beroende på kristallstrukturen: α-kvarts eller lågkvarts, som är stabil vid temperaturer under 573 grader celsius och β-kvarts eller högkvarts, stabil i temperaturer mellan 573 och 867 grader celsius. Den senare varianter förekommer av naturliga skäl normalt i den övre jordskorpan.[2]
Ren kvarts har intressanta piezoelektriska egenskaper vilket utnyttjas i kvartsoscillatorer och i frekvensfilter. Dessa kristaller utgör grunden för kvartsklockan och är oumbärliga konstruktionselement i datorer, mobiltelefoner och andra radioapparater, med mera.
Kvarts eller lågkvarts betecknar den vid vanligt tryck och temperatur stabila modifikationen av kiseldioxid, som vid 575 °C övergår till högkvarts. Stora, färglösa kvartskristaller kallas bergkristall. I berggrunden förekommande kvartsvarianter som är färgade på grund av föroreningar eller F-centra är ametist, citrin, rosenkvarts och rökkvarts.
Kvarts har använts av stenålderssamhällen över hela jordklotet för att tillverka stenredskap, till exempel påträffas artefakter av kvarts i Sverige, Kina och Australien.
Kvarts fungerar utmärkt mot ett eldstål, när man behöver en duglig gnista för att göra upp eld.
Kvartspunkt
Temperaturen 575 °C, där lågkvarts övergår till högkvarts, kallas kvartspunkten. I keramisk hantering har det betydelse så till vida att de keramiska pjäsernas storlek förändras när bränningen når nämnda temperatur. Det kan ge upphov till sprängningar. För att undvika det låter man temperaturen gå långsamt förbi kvartspunkten.
Se även
Noter
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Kvarts
- http://www.mindat.org/min-3337.html
- http://www.geology.neab.net/minerals/quartz.htm