Realgar: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 39: | Rad 39: | ||
}} | }} | ||
'''Realgar''', ''arsenik(II)sulfid'', As<sub>4</sub>S<sub>4</sub>, är ett [[arseniksulfid]]mineral. Realgar lär betyda 'det röda i klippan' på | '''Realgar''', ''arsenik(II)sulfid'', As<sub>4</sub>S<sub>4</sub>, är ett [[arseniksulfid]]mineral. Realgar lär betyda 'det röda i klippan' på arabiska. Det användes troligen (tillsammans med [[kaliumnitrat]] och råolja) i grekisk eld, antikens fruktade brandstridsmedel. | ||
[[Fil:Realgar-unit-cell-3D-balls.png|thumb|250px|Realgar tillhör det [[monoklina kristallsystemet]].]] | [[Fil:Realgar-unit-cell-3D-balls.png|thumb|250px|Realgar tillhör det [[monoklina kristallsystemet]].]] | ||
| Rad 49: | Rad 49: | ||
==Förekomst== | ==Förekomst== | ||
Förekomster är kända särskilt i | Förekomster är kända särskilt i Ungern, Tjeckien, Schweiz, Sachsen, Japan och flera ställen i USA. | ||
==Användning== | ==Användning== | ||
Realgar, [[orpiment]] och [[arsenikkis]] ger nästan alla världens utbud av arsenik, som faller som biprodukt vid smältning av koncentrat från dessa malmer. | Realgar, [[orpiment]] och [[arsenikkis]] ger nästan alla världens utbud av arsenik, som faller som biprodukt vid smältning av koncentrat från dessa malmer. | ||
Konstgjord realgar kan krossas till ett pomeransgult pulver, som brinner med blå låga, varvid det utevecklar en stark lukt av | Konstgjord realgar kan krossas till ett pomeransgult pulver, som brinner med blå låga, varvid det utevecklar en stark lukt av vitlök ([[arsenikväte]]) och [[svavelsyrlighet]]. Det är mycket giftigt och användes förr tillsammans med [[släckt kalk]] för avhåring av get- och [[fårskinn]] till handsskinn samt för framställning av fyrverkeripjäser. | ||
==Källor== | ==Källor== | ||
Meyers varulexikon, Forum, 1952 | Meyers varulexikon, Forum, 1952 | ||
[[Kategori:Mineral]] | [[Kategori:Mineral]] | ||
[[Kategori:Arsenikföreningar]] | [[Kategori:Arsenikföreningar]] | ||
[[Kategori:Sulfider]] | [[Kategori:Sulfider]] | ||
Nuvarande version från 3 april 2013 kl. 14.58
| Realgar | |
 | |
| Kategori | Sulfidmineral |
|---|---|
| Strunz klassificering | 02.FA.15a |
| Kemisk formel | As4S4 eller AsS |
| Färg | Röd till gulorange, i polerat snitt, ljusgrå, med rikligt av gula till röda interna reflektioner |
| Förekomstsätt | Prismatiska tvärstrimmiga kristaller, mer allmänt massiv, grovt till fint granulat eller som avlagringar |
| Kristallsystem | Monoklinskt prismatiskt |
| Tvillingbildning | Kontakttvillingar på {100} |
| Spaltning | God på {010}, mindre på {101},{100},{120} och {110} |
| Hållbarhet | Sektil, något spröd |
| Hårdhet (Mohs) | 1,5 - 2 |
| Glans | Hartsartad till fet |
| Ljusbrytning | Biaxial (-) |
| Dubbelbrytning | δ=0,166 |
| Dispersion | r > v, mycket stark |
| Pleokroism | Nästan färglös till svagt guldgul |
| Transparens | Transparent |
| Streckfärg | Rödorange till röd |
| Specifik vikt | 3,56 |
| Smältpunkt | 320 °C |
| Övrigt | Söderfaller vid lång exponering för ljus till ett pulver som består av pararealgar eller arsenolit |
Realgar, arsenik(II)sulfid, As4S4, är ett arseniksulfidmineral. Realgar lär betyda 'det röda i klippan' på arabiska. Det användes troligen (tillsammans med kaliumnitrat och råolja) i grekisk eld, antikens fruktade brandstridsmedel.
Egenskaper
Realgar finns dels som mineral, dels framställd syntetiskt. Naturlig realgar förekommer i form av röda, inte särskilt hårda, fettglänsande kristaller, som vid repning ger pomeransgult streck.
Konstgjort realgar framställs genom sublimering av en blandning av arsenik och svavel som bildar en mörkröd, brunröd eller gulröd genomskinlig eller ogenomskinlig massa, som smälter lätt och har ett mussligt brott.
Förekomst
Förekomster är kända särskilt i Ungern, Tjeckien, Schweiz, Sachsen, Japan och flera ställen i USA.
Användning
Realgar, orpiment och arsenikkis ger nästan alla världens utbud av arsenik, som faller som biprodukt vid smältning av koncentrat från dessa malmer.
Konstgjord realgar kan krossas till ett pomeransgult pulver, som brinner med blå låga, varvid det utevecklar en stark lukt av vitlök (arsenikväte) och svavelsyrlighet. Det är mycket giftigt och användes förr tillsammans med släckt kalk för avhåring av get- och fårskinn till handsskinn samt för framställning av fyrverkeripjäser.
Källor
Meyers varulexikon, Forum, 1952