Zinkspat
| Zinkspat | |
 Zinkspat från New Mexico, USA | |
| Kategori | Karbonatmineral |
|---|---|
| Dana klassificering | 14.01.01.06 |
| Strunz klassificering | 05.AB.05 |
| Kemisk formel | ZnCO3 |
| Färg | Vit, grå, gul,grön till äppelgrön, blå, rosa, violett, blåaktigt grön och brun |
| Förekomstsätt | Prismatisk, radiala aggregat, granulär |
| Kristallsystem | Trigonalt - hexagonalt |
| Tvillingbildning | Ingen observerad |
| Spaltning | Perfekt på {1011} |
| Brott | Ojämnt subconchoidalt |
| Hållbarhet | Spröd |
| Hårdhet (Mohs) | 4,5 |
| Glans | Glaskropp, kan ha pärlskimmer |
| Refraktion | nω=1,842 – 1,850, nε=1,619 – 1,623 |
| Ljusbrytning | Enaxlig (-) |
| Dubbelbrytning | δ=0,223 – 0,227 |
| Transparens | Genomskinlig |
| Fluorescens | Blekgrön eller blekblå under UV-ljus |
| Streckfärg | Vit |
| Specifik vikt | 4,4 – 4,5 |
| Radioaktivitet | Ingen |
Zinkspat, även kallad galmeja eller smithsonit, är ett mineral, som består av zinkkarbonat och som i ren form innehåller ca 52 % zink.
Egenskaper
Zinkspat är ett variabelt färgat trigonalt mineral, som endast sällan återfinns i välformade kristaller.
Mineralets mångskiftande färgskala beror på närvaron av nya joner i kristallsystemet. Således beor den blå färgen på närvaro av kopparjoner, medan rosa till lila färg orsakas av koboltjoner.
Förekomst
Mineralet kan bilda färglösa till gula eller gröna hexagonala kristaller men förekommer även i druv- eller njurformade utskiljningar eller i kompakta massor.
Zinkspat är en viktig zinkmalm och förekommer ofta tillsammans med andra zinkmalmer som till exempel zinkblände, varav det bildats genom förvittring.
De viktigaste fyndigheterna finns i Nordamerika, England, Grekland, Oberschlesien och andra platser.
Användning
Zinkspat används främst för utvinning av zink. De vackraste varianterna av zinkspat används ibland som prydnadssten.
Källor
Meyers varulexikon, Forum, 1952