Kobolt

Från GuldWiki
Hoppa till: navigering, sök
Kobolt
Co-TableImage.png
Tecken
Co
Atomnr.
27
Grupp
9
Period
4
Block
d
Allmänt
Ämnesklassövergångsmetaller
Densitet8900 kg/m3 (273 K)
Hårdhet5,0
UtseendeGråaktig metall
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa58,933200 u
Atomradie (beräknad)135 (152) pm
Kovalent radie126 pm
Elektronkonfiguration[Ar]3d74s2
e per skal2, 8, 15, 2
Oxidationstillstånd (O)3, 2 (amfoterisk)
KristallstrukturHexagonal tätpackning (hcp)
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillståndfast
Smältpunkt1768 K (1495 °C)
Kokpunkt3200 K (2927 °C)
Molvolym6,67 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme376,5 kJ/mol
Smältvärme16,19 kJ/mol
Ångtryck175 Pa vid 1768 K
Ljudhastighet4720 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet1,88 (Paulingskalan)
Värmekapacitet420 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga17,2×106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga100 W/(m·K)
1a jonisationspotential760,4 kJ/mol
2a jonisationspotential1648 kJ/mol
3e jonisationspotential3232 kJ/mol
4e jonisationspotential4950 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
56Co syntetisk 77,27 år ε 4,566 56Fe
57Co syntetisk 271,79 dagar ε 0,836 57Fe
58Co syntetisk 70,86 dagar ε 2,307 58Fe
59Co 100 % 59Co, stabil isotop med 32 neutroner
60Co syntetisk 5,2714 år β 2,824 60Ni
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Kobolt är ett hårt, silvergrått, magnetisk, metalliskt grundämne med kemisk beteckning Co. Kobolt är ferromagnetiskt med en curiepunkt på 1388 K.

Historia

Den svenske kemisten Georg Brandt (1694–1768) isolerade kobolt på 1730-talet och visade att kobolt är källan till den blå färgen i glas, som man tidigare trodde kom från vismut. Namnet kobolt kommer från kobold, ett väsen man förr trodde bodde i underjorden och kunde påverka malmen i gruvor.[1]

Användningsområden

Metallindustri

Kobolt förekommer i olika legeringar för att ge ökad brottstyrka, motstånd för syreangrepp eller av dess magnetiska egenskaper. En vanlig legering är magnetiska alnico som bland annat används till magnet för mikrofoner och högtalare. Kobolt förekommer också i litiumjonackumulatorer.

Medicinsk strålningsterapi

Isotopen kobolt 60 har använts inom medicinsk strålterapi.

Färgämne

Fram till 1900-talet var användningsområdet för kobolt främst som färgpigment för glas och keramik under namnet smalt och koboltblått.[2]

Vitamin B12

Vitaminet B12 har fått sitt namn kobalamin efter kobolt som utgör en central atom i dess sammansättning.[1] Vitamin B12 är nödvändigt för kroppens produktion av röda blodkroppar och bildandet av myelin som bidrar till nervsystemets funktion.

Kärnvapen

Kobolt används i och har gett namnet till den så kallade koboltbomben. Vid detonation utsätts kobolt för strålning och gör det radioaktivt med lång halveringstid.

Förekomst

Kobolt förekommer i mineralerna kobaltit, smaltit och erytrit.

Källor

  1. 1,0 1,1 ”Södermanland, Kobolt - Co” (pdf). Kungliga vetenskapsakademien. http://www.landskapsgrundamnen.se/utskrift/sodermanl.pdf. Läst 2009-11-23. 
  2. ”NE - Smalt”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/smalts. Läst 2009-11-23. 

Se även