Amfibol: Skillnad mellan sidversioner

Nuvarande version från 10 augusti 2013 kl. 17.20

Amfiboler är en stor grupp bergartsbildande silikatmineral. Amfibol utgör huvudbeståndsdelen i amfibolit. Egenskaperna hos dessa mineral kan variera kraftigt, till exempel varierar den relativa densiteten från 2,9 i tremolit till 3,8 i enigmatit.

Egenskaperna och den kemiska sammansättningen gör amfiboler mycket lika pyroxener och både mineralgrupperna delas upp i tre serier avseende kristallstruktur. Till skillnad från pyroxener innehåller amfiboler hydroxidjoner (OH^-). Dessutom består amfibolernas kristallstruktur av dubbla kedjor SiO₄-tetraherar länkade i hörnen (som vanligen innehåller antingen järn- och/eller magnesium joner). Pyroxener består av enkla kedjor (båda kallas inosilikater). Amfiboler bildar spaltningsytor vid drygt 120° (pyroxener vid 90°) och har starkare pleokroism.

Amfiboler kan vara både primärt eller sekundärt mineral. Som primärt mineral förekommer det som hornblände i magmatiska bergarter som exempelvis granit, diorit och andesit. Som sekundärt mineral har amfibol antingen utvecklats i kalksten genom kontaktmetamorfos (tremolit) eller genom alternering av andra ferromagnesiumineraler (till exempel augit) genom dynamometamorfos (aktinolit). När amfiboler uppträder som pyroxen (så kallad pseudomorf) kallas de uralit.

Namnet kommer av grekiskans amfibolos, "tvetydig" och introducerades av René Just Haüy (1743–1822).

Amfibolgrupper

Ortorombiska serien

Antofyllit (Mg,Fe)₇Si₈O₂₂(OH)₂ förekommer som brun, fibrös massa tillsammans med hornblände i glimmerskiffer i bland annat Kongsberg i Norge. En variant rik på aluminium kallas gedrit.

Monkliniska serien

Tremolit Ca₂Mg₅Si₈O₂₂(OH)₂
Aktinolit (strålsten) Ca₂(Mg,Fe)₅Si₈O₂₂(OH)₂ är en av de vanligaste medlemmarna i den monokliniska serien. Aktinolit bildar radierande grupper av spetsiga kristaller med grön till grön-gul färg. Aktinolit är vanlig i grönsten. Namnet kommer av grekiskans aktis', "stråle" och lithos, "sten" och är en översättning från tyska.
Cummingtonit Fe₂Mg₅Si₈O₂₂(OH)₂
Grünerit Fe₇Si₈O₂₂(OH)₂

Hornblände Ca₂(Mg,Fe,Al)₅(Al,Si)₈O₂₂(OH)₂ en viktig beståndsdel i många magmatiska bergarter och också i amfiboliter som bildas genom metamorfism av basalt.

Glaukofan Na₂(Mg,Fe)₃Al₂Si₈O₂₂(OH)₂ bildar tillsammans med riebeckit, arfvedsonit och krokodilit en speciell grupp av alkaliamfiboler. Glaukofan förekommer i blåskiffer.
Riebeckit Na₂Fe²⁺₃Fe³⁺₂Si₈O₂₂(OH)₂ mörkgrön, primärt mineral i magmatiska bergarter rika på natrium (nefelin-syenit och fonolit).
Arfvedsonit Na₃Fe²⁺₄Fe³⁺Si₈O₂₂(OH)₂ som ovan.
Krokidolit (blå asbest) NaFe²⁺₃Fe³⁺₂Si₈O₂₂(OH)₂ förekommer i järnstensformationer och är liksom glaukofan resultatet av dynamometamorfa processer.
Richterit Na₂Ca(Mg,Fe)₅Si₈O₂₂(OH)₂
Pargasit NaCa₂Mg₃Fe²⁺Si₆Al₃O₂₂(OH)₂ är en hårt, kompakt, sällsynt och magnesiumrik amfibol som förekommer i ultramafiska bergarter. Pargasit bildas bara på mycket stort djup i jordmanteln och ingåri bergartsgrupper som kimberit, lamproit och lamprofyr. Färgen är svart med röd-brun pleokroism.

Triklina serien

Enigmatit Na₂Fe²⁺₅TiSi₆O₂₀ liksom varianten cossyrit ett sällsynt mineral som ingår i de magmatiska bergarterna i nefelin-syenit- och fonolit-grupperna.

Se även

Referenser

Denna artikel var ursprungligen en översättning av motsvarande engelska artikel den 25 juni 2006 som i sin tur utgick från en artikel i den upphovsrättsfria Encyclopædia Britannica från 1911.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Amfibol
Bilder & media
Kristallstruktur hos amfiboler

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 '''Amfiboler''' är en stor grupp [[bergart]]sbildande [[silikatmineral]]. Amfibol utgör huvudbeståndsdelen i [[amfibolit]]. Egenskaperna hos dessa mineral kan variera kraftigt, till exempel varierar den [[relativ densitet|relativa densiteten]] från 2,9 i tremolit till 3,8 i enigmatit.
-Egenskaperna och den kemiska sammansättningen gör amfiboler mycket lika [[pyroxen]]er och både mineralgrupperna delas upp i tre serier avseende [[kristallstruktur]]. Till skillnad från pyroxener innehåller amfiboler [[hydroxidjon]]er (OH<sup>-</sup>). Dessutom består amfibolernas kristallstruktur av dubbla kedjor SiO<sub>4</sub>-[[tetraeder|tetraherar]] länkade i hörnen (som vanligen innehåller antingen [[järn]]- och/eller{{förtydliga|antingen stämmer inte med och/eller|datum=2012-04}} [[magnesium]][[jon]]er). Pyroxener består av enkla kedjor (båda kallas [[inosilikat]]er). Amfiboler bildar spaltningsytor vid drygt 120° (pyroxener vid 90°) och har starkare [[pleokroism]].
+Egenskaperna och den kemiska sammansättningen gör amfiboler mycket lika [[pyroxen]]er och både mineralgrupperna delas upp i tre serier avseende [[kristallstruktur]]. Till skillnad från pyroxener innehåller amfiboler [[hydroxidjon]]er (OH<sup>-</sup>). Dessutom består amfibolernas kristallstruktur av dubbla kedjor SiO<sub>4</sub>-[[tetraeder|tetraherar]] länkade i hörnen (som vanligen innehåller antingen [[järn]]- och/eller [[magnesium]][[jon]]er). Pyroxener består av enkla kedjor (båda kallas [[inosilikat]]er). Amfiboler bildar spaltningsytor vid drygt 120° (pyroxener vid 90°) och har starkare [[pleokroism]].
 Amfiboler kan vara både [[primärt mineral|primärt]] eller [[sekundärt mineral]]. Som primärt mineral förekommer det som [[hornblände]] i [[magmatisk bergart|magmatiska bergarter]] som exempelvis [[granit]], [[diorit]] och [[andesit]]. Som sekundärt mineral har amfibol antingen utvecklats i [[kalksten]] genom [[kontaktmetamorfos]] ([[tremolit]]) eller genom alternering av andra ferromagnesiumineraler (till exempel [[augit]]) genom [[dynamometamorfos]] ([[aktinolit]]). När amfiboler uppträder som pyroxen (så kallad [[pseudomorf]]) kallas de [[uralit]].
-Namnet kommer av [[grekiska]]ns ''amfibolos'', "tvetydig" och introducerades av [[René Just Haüy]] (1743–1822).
+Namnet kommer av grekiskans ''amfibolos'', "tvetydig" och introducerades av René Just Haüy (1743–1822).
 == Amfibolgrupper ==
 [[Fil:Anthophyllite asbestos SEM.jpg|miniatyr|Antofyllitasbest sett genom ett elektronmikroskop. <br />Foto: USGS. (PD)]]
 ''' Ortorombiska serien '''
-* [[Antofyllit]] (Mg,Fe)<sub>7</sub>Si<sub>8</sub>O<sub>22</sub>(OH)<sub>2</sub> förekommer som brun, fibrös massa tillsammans med hornblände i [[glimmerkiffer]] i bland annat [[Kongsberg]] i [[Norge]]. En variant rik på aluminium kallas [[gedrit]].
+* [[Antofyllit]] (Mg,Fe)<sub>7</sub>Si<sub>8</sub>O<sub>22</sub>(OH)<sub>2</sub> förekommer som brun, fibrös massa tillsammans med hornblände i [[glimmerskiffer]] i bland annat Kongsberg i Norge. En variant rik på aluminium kallas [[gedrit]].
 ''' Monkliniska serien '''
@@ Rad 44: / Rad 44: @@
 {{commons|Category:Amphibole}}
 * [http://ruby.colorado.edu/~smyth/min/amphibole.html Kristallstruktur hos amfiboler]
-{{mineralogistub}}
 [[Kategori:Silikatmineral]]
-[[ast:Anfíbol]]
-[[be:Амфіболы]]
-[[ca:Amfíbol]]
-[[cs:Amfibol]]
-[[da:Amfibol]]
-[[de:Amphibolgruppe]]
-[[et:Amfiboolid]]
-[[el:Αμφίβολοι]]
-[[en:Amphibole]]
-[[es:Anfíbol]]
-[[eo:Amfibolo]]
-[[eu:Anfibol]]
-[[fa:آمفیبول]]
-[[fr:Amphibole]]
-[[gl:Anfíbolo]]
-[[ko:각섬석]]
-[[hr:Amfiboli]]
-[[it:Anfibolo]]
-[[he:אמפיבול]]
-[[kk:Амфиболдар]]
-[[nl:Amfibool]]
-[[ja:角閃石]]
-[[pl:Amfibole]]
-[[pt:Anfíbola]]
-[[ro:Amfiboli]]
-[[ru:Амфиболы]]
-[[sk:Skupina amfibolu]]
-[[sl:Amfibol]]
-[[sh:Amfiboli]]
-[[fi:Amfiboli]]
-[[uk:Амфіболи]]
-[[vi:Amphibol]]
-[[zh:角闪石]]