Alunit: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
'''Alunit''' eller '''alunsten''' är ett vitt-gulgrått [[sulfatmineral]] med den kemiska sammansättningen KAl<sub>3</sub>(SO<sub>4</sub>)<sub>2</sub>(OH)<sub>6</sub> ([[kristallvatten|hydratiserat]] [[aluminiumkaliumsulfat]]). Alunit har en hårdhet på 4 och en [[relativ densitet]] på 2,6–2,8. Alunit löses i [[svavelsyra]] men inte i [[vatten]] eller svaga [[syra|syror]]. | '''Alunit''' eller '''alunsten''' är ett vitt-gulgrått [[sulfatmineral]] med den kemiska sammansättningen KAl<sub>3</sub>(SO<sub>4</sub>)<sub>2</sub>(OH)<sub>6</sub> ([[kristallvatten|hydratiserat]] [[aluminiumkaliumsulfat]]). Alunit har en hårdhet på 4 och en [[relativ densitet]] på 2,6–2,8. Alunit löses i [[svavelsyra]] men inte i [[vatten]] eller svaga [[syra|syror]]. | ||
Om [[aluminium]]komponenten ersätts med [[järn]] (Fe<sup>3+</sup>) får man | Om [[aluminium]]komponenten ersätts med [[järn]] (Fe<sup>3+</sup>) får man jarosit och alunit förekommer som [[sekundärt mineral]] i [[järn(III)sulfat]]malm. [[Natrium]] kan ersätta [[kalium]] och natriumrika aluniter kallas natroalunit. | ||
Man hittar sällan alunit[[kristall]]er i håligheter i berg. Mineralen kristalliserar till en [[hexagonala kristallsystemet|hexagonal]] [[kristallstruktur]] där kristallerna bildar [[romboeder|romboedriska]] [[pyramid]]er med en mellanliggande vinkel på 90°50' vilket får dem att likna [[kub]]er. | Man hittar sällan alunit[[kristall]]er i håligheter i berg. Mineralen kristalliserar till en [[hexagonala kristallsystemet|hexagonal]] [[kristallstruktur]] där kristallerna bildar [[romboeder|romboedriska]] [[pyramid]]er med en mellanliggande vinkel på 90°50' vilket får dem att likna [[kub]]er. | ||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
Alunit förekommer i [[trachyt]], [[ryolit]] och andra natriumrika [[magmatisk bergart|magmatiska bergarter]] samt i närheten av [[fumarol]]er. Alunit har en kornig massa som kan likna [[kalksten]], [[dolomit]], [[anhydrit]] och [[magnesit]]. | Alunit förekommer i [[trachyt]], [[ryolit]] och andra natriumrika [[magmatisk bergart|magmatiska bergarter]] samt i närheten av [[fumarol]]er. Alunit har en kornig massa som kan likna [[kalksten]], [[dolomit]], [[anhydrit]] och [[magnesit]]. | ||
Alunit upptäcktes första gången i den lilla italienska staden | Alunit upptäcktes första gången i den lilla italienska staden Tofla utanför Rom på 1400-talet där den bröts för att utvinna [[alun]]. Alunit har haft stor historisk betydelse i Toscana, Ungern och New South Wales men har idag förlorat mycket av denna betydelse. Större förekomster finns i Colorado, Nevada, Utah och Arizona. | ||
Alunit används till så kallade [[alunstift]] för att dra samman mindre sår vid till exempel [[rakning]]. I [[grotta|grottor]] avsätts alunit på väggarna i samband med [[droppsten]]sformationer ([[stalagmit]]er och [[stalaktit]]er) vilket används vid åldersbestämning av formationerna. | Alunit används till så kallade [[alunstift]] för att dra samman mindre sår vid till exempel [[rakning]]. I [[grotta|grottor]] avsätts alunit på väggarna i samband med [[droppsten]]sformationer ([[stalagmit]]er och [[stalaktit]]er) vilket används vid åldersbestämning av formationerna. | ||
| Rad 17: | Rad 17: | ||
[[Kategori:Mineral]] | [[Kategori:Mineral]] | ||
Nuvarande version från 3 april 2013 kl. 10.42
Alunit eller alunsten är ett vitt-gulgrått sulfatmineral med den kemiska sammansättningen KAl3(SO4)2(OH)6 (hydratiserat aluminiumkaliumsulfat). Alunit har en hårdhet på 4 och en relativ densitet på 2,6–2,8. Alunit löses i svavelsyra men inte i vatten eller svaga syror.
Om aluminiumkomponenten ersätts med järn (Fe3+) får man jarosit och alunit förekommer som sekundärt mineral i järn(III)sulfatmalm. Natrium kan ersätta kalium och natriumrika aluniter kallas natroalunit.
Man hittar sällan alunitkristaller i håligheter i berg. Mineralen kristalliserar till en hexagonal kristallstruktur där kristallerna bildar romboedriska pyramider med en mellanliggande vinkel på 90°50' vilket får dem att likna kuber.
Alunit förekommer i trachyt, ryolit och andra natriumrika magmatiska bergarter samt i närheten av fumaroler. Alunit har en kornig massa som kan likna kalksten, dolomit, anhydrit och magnesit.
Alunit upptäcktes första gången i den lilla italienska staden Tofla utanför Rom på 1400-talet där den bröts för att utvinna alun. Alunit har haft stor historisk betydelse i Toscana, Ungern och New South Wales men har idag förlorat mycket av denna betydelse. Större förekomster finns i Colorado, Nevada, Utah och Arizona.
Alunit används till så kallade alunstift för att dra samman mindre sår vid till exempel rakning. I grottor avsätts alunit på väggarna i samband med droppstensformationer (stalagmiter och stalaktiter) vilket används vid åldersbestämning av formationerna.
Se även
- Wikimedia Commons har media som rör Alunit
- Lista över mineral