Elektronvolt: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Elektronvolt''' är en [[energienhet]] med [[SI|beteckningen]] ''eV'', som används som enhet för små [[energi]]er. | '''Elektronvolt''' är en [[energienhet]] med [[SI|beteckningen]] ''eV'', som används som enhet för små [[energi]]er. | ||
| Rad 22: | Rad 21: | ||
[[Kategori:Energienheter]] | [[Kategori:Energienheter]] | ||
Nuvarande version från 4 mars 2013 kl. 19.38
Elektronvolt är en energienhet med beteckningen eV, som används som enhet för små energier.
En (1) eV definieras som den energi som åtgår för att flytta en elektron, vars laddning är elementarladdningen e (cirka 1,60218·10-19 coulomb) över en potentialskillnad på en (1) volt[1]:
- <math>1 \mathrm{eV} \approx 1,60218 \cdot 10^{-19} \mathrm{J}</math> (joule).
Rörelseenergin hos en elektron är direkt proportionell mot accelerationsspänningen: Ex. 2000V accelerationsspänning ger elektronen den kinetiska energin 2000 eV.
Termisk energi ges av Boltzmanns konstant multiplicerat med den absoluta temperaturen. Vid rumstemperatur (300 kelvin) är det ungefär 0,025 eV.
Fotonenergi ges av Plancks konstant multiplicerat med ljusets frekvens. För grönt ljus (som har våglängden 500 nanometer) är det ungefär 2,5 eV.
Bindningsenergin av en väteatom är 1 Rydberg = 13,6 eV.
Massa
Inom partikelfysik används elektronvolt även som enhet för massa, eftersom massa och energi är nära sammanbundet genom sambandet E = mc2, där m är partikelns massa och c ljusets hastighet i vakuum.
Vilomassan för en elektron är cirka 0,511 MeV. Neutronen (939,6 MeV) och protonen (938,3 MeV) är i runda tal 2 000 gånger tyngre än elektronen.
Referenser
- ↑ ”The International System of Units (SI)”. Bureau International des Poids et Mesures (BIPM). http://www.bipm.org/utils/common/pdf/si_brochure_8_en.pdf. Läst 2012-10-17.