Hoppa till innehållet

Alunit: Skillnad mellan sidversioner

Från GuldWiki
m 1 version
 
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 8: Rad 8:
Alunit förekommer i [[trachyt]], [[ryolit]] och andra natriumrika [[magmatisk bergart|magmatiska bergarter]] samt i närheten av [[fumarol]]er. Alunit har en kornig massa som kan likna [[kalksten]], [[dolomit]], [[anhydrit]] och [[magnesit]].
Alunit förekommer i [[trachyt]], [[ryolit]] och andra natriumrika [[magmatisk bergart|magmatiska bergarter]] samt i närheten av [[fumarol]]er. Alunit har en kornig massa som kan likna [[kalksten]], [[dolomit]], [[anhydrit]] och [[magnesit]].


Alunit upptäcktes första gången i den lilla italienska staden [[Tofla]] utanför [[Rom]] på [[1400-talet]] där den bröts för att utvinna [[alun]]. Alunit har haft stor historisk betydelse i [[Toscana]], [[Ungern]] och [[New South Wales]] men har idag förlorat mycket av denna betydelse. Större förekomster finns i [[Colorado]], [[Nevada]], [[Utah]] och [[Arizona]].
Alunit upptäcktes första gången i den lilla italienska staden Tofla utanför Rom på 1400-talet där den bröts för att utvinna [[alun]]. Alunit har haft stor historisk betydelse i Toscana, Ungern och New South Wales men har idag förlorat mycket av denna betydelse. Större förekomster finns i Colorado, Nevada, Utah och Arizona.


Alunit används till så kallade [[alunstift]] för att dra samman mindre sår vid till exempel [[rakning]]. I [[grotta|grottor]] avsätts alunit på väggarna i samband med [[droppsten]]sformationer ([[stalagmit]]er och [[stalaktit]]er) vilket används vid åldersbestämning av formationerna.
Alunit används till så kallade [[alunstift]] för att dra samman mindre sår vid till exempel [[rakning]]. I [[grotta|grottor]] avsätts alunit på väggarna i samband med [[droppsten]]sformationer ([[stalagmit]]er och [[stalaktit]]er) vilket används vid åldersbestämning av formationerna.
Rad 17: Rad 17:


[[Kategori:Mineral]]
[[Kategori:Mineral]]
[[bg:Алунит]]
[[ca:Alunita]]
[[cs:Alunit]]
[[de:Alunit]]
[[et:Aluniit]]
[[en:Alunite]]
[[es:Alunita]]
[[fa:آلونیت]]
[[fr:Alunite]]
[[it:Alunite]]
[[kk:Алунит]]
[[lt:Alunitas]]
[[hu:Alunit]]
[[ml:അലുനൈറ്റ്]]
[[nl:Aluniet]]
[[ja:明ばん石]]
[[pl:Ałunit]]
[[pt:Alunita]]
[[ru:Алунит]]
[[sk:Alunit]]
[[uk:Алуніт]]
[[zh:明礬石]]

Versionen från 27 februari 2013 kl. 16.55

Alunit i Slovakien.

Alunit eller alunsten är ett vitt-gulgrått sulfatmineral med den kemiska sammansättningen KAl3(SO4)2(OH)6 (hydratiserat aluminiumkaliumsulfat). Alunit har en hårdhet på 4 och en relativ densitet på 2,6–2,8. Alunit löses i svavelsyra men inte i vatten eller svaga syror.

Om aluminiumkomponenten ersätts med järn (Fe3+) får man jarosit och alunit förekommer som sekundärt mineral i järn(III)sulfatmalm. Natrium kan ersätta kalium och natriumrika aluniter kallas natroalunit.

Man hittar sällan alunitkristaller i håligheter i berg. Mineralen kristalliserar till en hexagonal kristallstruktur där kristallerna bildar romboedriska pyramider med en mellanliggande vinkel på 90°50' vilket får dem att likna kuber.

Alunit förekommer i trachyt, ryolit och andra natriumrika magmatiska bergarter samt i närheten av fumaroler. Alunit har en kornig massa som kan likna kalksten, dolomit, anhydrit och magnesit.

Alunit upptäcktes första gången i den lilla italienska staden Tofla utanför Rom på 1400-talet där den bröts för att utvinna alun. Alunit har haft stor historisk betydelse i Toscana, Ungern och New South Wales men har idag förlorat mycket av denna betydelse. Större förekomster finns i Colorado, Nevada, Utah och Arizona.

Alunit används till så kallade alunstift för att dra samman mindre sår vid till exempel rakning. I grottor avsätts alunit på väggarna i samband med droppstensformationer (stalagmiter och stalaktiter) vilket används vid åldersbestämning av formationerna.

Se även