Gabbro: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Gabbro är vanligt förekommande i både kontinental och oceanisk jordskorpa. Den är dock en viktigare beståndsdel i den oceaniska jordskorpan där gabbro utgör en viktig del i så kallade [[ofiolitkomplex]]. | Gabbro är vanligt förekommande i både kontinental och oceanisk jordskorpa. Den är dock en viktigare beståndsdel i den oceaniska jordskorpan där gabbro utgör en viktig del i så kallade [[ofiolitkomplex]]. | ||
I | I Sverige hittar man gabbro bland annat i Uppland, där Rådmansö kan nämnas. | ||
==Ekonomisk geologi== | ==Ekonomisk geologi== | ||
| Rad 16: | Rad 16: | ||
[[Kategori:Magmatiska bergarter]] | [[Kategori:Magmatiska bergarter]] | ||
[[Kategori:Landskapsstenar]] | [[Kategori:Landskapsstenar]] | ||
Nuvarande version från 27 februari 2013 kl. 18.27
Gabbro är en grovkornig, basisk djupbergart. Den består i huvudsak av kalciumrik plagioklas och pyroxen. Gabbro har en hög halt (20 till 65%) mörka mineral såsom pyroxen, hornblände och olivin. Om andelen mörka mineral överstiger 65 procent övergår gabbro till peridotit. Gabbro bildas på stora djup i jordskorpan av en basisk magma. Om samma typ av magma stelnar närmare ytan bildas istället diabas och om den stelnar vid ytan bildas basalt.
Gabbro är vanligt förekommande i både kontinental och oceanisk jordskorpa. Den är dock en viktigare beståndsdel i den oceaniska jordskorpan där gabbro utgör en viktig del i så kallade ofiolitkomplex.
I Sverige hittar man gabbro bland annat i Uppland, där Rådmansö kan nämnas.
Ekonomisk geologi
Gabbro är en ekonomiskt viktig bergart som ofta innehåller brytningsvärda mineral, exempelvis kromit, nickel och kobolt. Gabbro används också flitigt som byggnadssten.
Referenser
- Jorden - ett illustrerat uppslagsverk. James Luhr. Globe förlaget. ISBN 91-7166-020-8.
- Svenskt naturlexikon. Anfang förlag, Stockholm. ISBN 91-7030-234-0.