Kokpunkt: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
'''Kokpunkten''' för ett [[ämne]] är den [[temperatur]] då [[vätska]]n kokar. Fysikaliskt sett säger man att kokpunkten är den temperatur då en vätskas [[ångtryck]] är lika stor som omgivningens tryck. En vätska kan genom [[avdunstning]] övergå till gasform även vid temperaturer under kokpunkten. Avdunstning kan emellertid endast ske vid vätskans yta. För att gasbubblor skall bildas krävs oftast någon sorts ojämnhet i behållaren. I en väldigt slät behållare kan vätskan bli överhettad, för att sedan plötsligt bilda många stora bubblor som kan göra att vätskan kokar över. För att undvika detta lägger man i en [[koksten]]. | '''Kokpunkten''' för ett [[ämne]] är den [[temperatur]] då [[vätska]]n kokar. Fysikaliskt sett säger man att kokpunkten är den temperatur då en vätskas [[ångtryck]] är lika stor som omgivningens tryck. En vätska kan genom [[avdunstning]] övergå till gasform även vid temperaturer under kokpunkten. Avdunstning kan emellertid endast ske vid vätskans yta. För att gasbubblor skall bildas krävs oftast någon sorts ojämnhet i behållaren. I en väldigt slät behållare kan vätskan bli överhettad, för att sedan plötsligt bilda många stora bubblor som kan göra att vätskan kokar över. För att undvika detta lägger man i en [[koksten]]. | ||
Kokpunkten beror på omgivande [[lufttryck]]. Därför anges kokpunkten vanligen vid lufttrycket vid | Kokpunkten beror på omgivande [[lufttryck]]. Därför anges kokpunkten vanligen vid lufttrycket vid havsytan. På högre höjder, där lufttrycket är lägre, är även kokpunkten lägre. För att bestämma kokpunkten vid olika temperaturer kan man använda sig av [[Clausius–Clapeyron-ekvationen|Clausius-Clapeyrons ekvation]] | ||
På [[atom|atomnivå]] är kokpunkten det tillstånd när vätskemolekyler har tillräckligt med [[värmeenergi]] för att övervinna olika bindningar mellan molekylerna. Därför är kokpunkten även ett mått på dessa bindningars styrka. | På [[atom|atomnivå]] är kokpunkten det tillstånd när vätskemolekyler har tillräckligt med [[värmeenergi]] för att övervinna olika bindningar mellan molekylerna. Därför är kokpunkten även ett mått på dessa bindningars styrka. | ||
| Rad 12: | Rad 12: | ||
[[Kategori:Fysikalisk kemi]] | [[Kategori:Fysikalisk kemi]] | ||
Nuvarande version från 2 mars 2013 kl. 18.27
Kokpunkten för ett ämne är den temperatur då vätskan kokar. Fysikaliskt sett säger man att kokpunkten är den temperatur då en vätskas ångtryck är lika stor som omgivningens tryck. En vätska kan genom avdunstning övergå till gasform även vid temperaturer under kokpunkten. Avdunstning kan emellertid endast ske vid vätskans yta. För att gasbubblor skall bildas krävs oftast någon sorts ojämnhet i behållaren. I en väldigt slät behållare kan vätskan bli överhettad, för att sedan plötsligt bilda många stora bubblor som kan göra att vätskan kokar över. För att undvika detta lägger man i en koksten.
Kokpunkten beror på omgivande lufttryck. Därför anges kokpunkten vanligen vid lufttrycket vid havsytan. På högre höjder, där lufttrycket är lägre, är även kokpunkten lägre. För att bestämma kokpunkten vid olika temperaturer kan man använda sig av Clausius-Clapeyrons ekvation
På atomnivå är kokpunkten det tillstånd när vätskemolekyler har tillräckligt med värmeenergi för att övervinna olika bindningar mellan molekylerna. Därför är kokpunkten även ett mått på dessa bindningars styrka.
Kokpunkten för vatten är 100 °C vid normalt lufttryck. Kokpunkten vid standardtryck kallas normalkokpunkt.