Värmeledningsförmåga: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
I denna formel är <math>\kappa</math> värmeledningsförmågan. Den mäts i [[SI-enhet|SI-enheten]] W·m<sup>-1</sup>·K<sup>-1</sup> ([[watt]] per [[meter]] och [[kelvin]]). | I denna formel är <math>\kappa</math> värmeledningsförmågan. Den mäts i [[SI-enhet|SI-enheten]] W·m<sup>-1</sup>·K<sup>-1</sup> ([[watt]] per [[meter]] och [[kelvin]]). | ||
I metaller beskriver | I metaller beskriver Wiedemann-Franz-lagen proportionaliteten mellan värmeledningsförmåga och [[elektrisk ledningsförmåga]]. De flesta elektriska [[isolator]]er är också värmeisolerande. Det finns dock undantag, såsom [[diamant]] som har hög värmeledningsförmåga, mellan 1000 och 2600 W·m<sup>-1</sup>·K<sup>-1</sup> (högre än [[koppar]]). Aluminiumoxid ([[safir]]) är ett annat exempel på ett hårt, isolerande, material med hög ledningsförmåga. | ||
{| BORDER="1" CELLSPACING="0" | {| BORDER="1" CELLSPACING="0" | ||
| Rad 54: | Rad 54: | ||
[[Kategori:Fasta tillståndets fysik]] | [[Kategori:Fasta tillståndets fysik]] | ||
[[Kategori:Värmeöverföring]] | [[Kategori:Värmeöverföring]] | ||
Nuvarande version från 27 februari 2013 kl. 20.01
Värmeledningsförmåga är en materialkonstant som anger hur bra värmeledare ett ämne är.
Enligt Fouriers lag är värmeflödet J (mängden värmeenergi som passerar på en tidsenhet) genom en stav eller en plåt proportionellt mot tvärsnittsarea S och mot temperaturskillnaden mellan den kalla och den varma sidan ΔT och omvänt proportionellt mot stavens längd (eller plåtens tjocklek) Δx:
- <math>J = \kappa \ \frac{S \times \Delta T}{\Delta x}</math>.
I denna formel är <math>\kappa</math> värmeledningsförmågan. Den mäts i SI-enheten W·m-1·K-1 (watt per meter och kelvin).
I metaller beskriver Wiedemann-Franz-lagen proportionaliteten mellan värmeledningsförmåga och elektrisk ledningsförmåga. De flesta elektriska isolatorer är också värmeisolerande. Det finns dock undantag, såsom diamant som har hög värmeledningsförmåga, mellan 1000 och 2600 W·m-1·K-1 (högre än koppar). Aluminiumoxid (safir) är ett annat exempel på ett hårt, isolerande, material med hög ledningsförmåga.
| Ämne | Värmeledningsförmåga W·m-1·K-1 |
|---|---|
| Silver | 427 |
| Koppar | 398 |
| Guld | 315 |
| Aluminium | 204 |
| Mässing | 111 |
| Platina | 70 |
| Invar | 16 |
| Vismut | 8,5 |
| Glas | 1 |
| Vatten | 0,6 |
| Ull | 0,050 |
| Luft | 0,026 |
Värmeledningsförmågan ändras med temperaturen. För de flesta ämnen minskar den något med stigande temperatur. Kan även bero på trycket (vid låga tryck).
Värmekonduktivitet i byggsektorn
För byggnadsmaterial anges isoleringsförmågan som värmekonduktivitet. I detta sammanhang betecknas storheten med λ och kallas därför ofta lambdavärde.