Elasticitetsmodul: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
[[Fil:Potentiel deformation elastique.png|thumb|Approximation av [[potentiell energi]] som funktion av atomavstånd; den kvadratiska potentialen följer av integrering av [[Hookes lag]].]] | [[Fil:Potentiel deformation elastique.png|thumb|Approximation av [[potentiell energi]] som funktion av atomavstånd; den kvadratiska potentialen följer av integrering av [[Hookes lag]].]] | ||
'''Elasticitetsmodul''' ''E'' eller ''Youngs modul'' (efter | '''Elasticitetsmodul''' ''E'' eller ''Youngs modul'' (efter Thomas Young)<ref>{{webbref |url=http://www.tnc.se/index.php?option=com_simplefaq&task=answer&Itemid=116&catid=47&aid=14 |titel=Youngs modul |utgivare=[[Terminologicentrum]]}}</ref> ''Y'' är en materialberoende [[parameter]] inom [[hållfasthetslära]]n som beskriver förhållandet mellan [[mekanisk spänning]] och [[deformation]]. Elasticitetsmodulen förhåller sig till [[skjuvmodulen]] enligt en formel som inkluderar [[Poissons tal]]. | ||
Elasticitetsmodulen ''E'' för en provstav under ett dragprov är definierad som | Elasticitetsmodulen ''E'' för en provstav under ett dragprov är definierad som | ||
| Rad 81: | Rad 81: | ||
[[Kategori:Mekanik]] | [[Kategori:Mekanik]] | ||
[[Kategori:Fasta tillståndets fysik]] | [[Kategori:Fasta tillståndets fysik]] | ||
Nuvarande version från 2 mars 2013 kl. 13.11


Elasticitetsmodul E eller Youngs modul (efter Thomas Young)[1] Y är en materialberoende parameter inom hållfasthetsläran som beskriver förhållandet mellan mekanisk spänning och deformation. Elasticitetsmodulen förhåller sig till skjuvmodulen enligt en formel som inkluderar Poissons tal.
Elasticitetsmodulen E för en provstav under ett dragprov är definierad som
- <math>E = \frac{\sigma}{\varepsilon},</math>
där σ är spänningen i staven och ε är dess töjning. Enheten är pascal (Pa=N/m²) och storleksordningen är typiskt 100 GPa. Ekvationen är en omformulering av Hookes lag.
Elasticitetsmodulen bestäms av atomernas bindningar och förändras därför inte vid till exempel härdning eller glödgning då dessa behandlingar inte förändrar atombindningarna.
Ungefärliga värden
Elasticitetsmodulen kan variera mellan olika uppmätningar av draghållfasthet beroende på bland annat testmetod och testmaskin. Dessa värden är approximationer och endast tänkta för ett jämförelsesyfte.
| Material | GPa |
|---|---|
| Polypropen | 1.5-2 |
| Polystyren | 3-3.5 |
| Nylon | 2-4 |
| Magnesium (Mg) | 45 |
| Aluminium | 69 |
| Mässing och brons | 100-125 |
| Koppar (Cu) | 117 |
| Smidesjärn | 190–210 |
| Stål | 200 |
| Beryllium (Be) | 287 |
| Molybden (Mo) | 329 |
| Volfram (W) | 400-410 |
| Kiselkarbid (SiC) | 450 |
| Osmium (Os) | 550 |
| Volframkarbid | 450-650 |