Mohs hårdhetsskala: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 81: | Rad 81: | ||
|} | |} | ||
'''Mohs hårdhetsskala''' visar reptåligheten för olika [[mineral]]er genom att ett hårdare mineral kan repa ett mjukare. Skalan skapades av den | '''Mohs hårdhetsskala''' visar reptåligheten för olika [[mineral]]er genom att ett hårdare mineral kan repa ett mjukare. Skalan skapades av den tyske mineralogen Friedrich Mohs som baserade den på tio mineraler som fick varsitt värde på en skala 1–10. Inom [[materialteknik]] finns flera definitioner av hårdhet. | ||
Ett materials okända hårdhet bestäms genom att man undersöker vilket mineral på skalan som är det hårdaste som kan repas, eller omvänt, vilket är det mjukaste mineral, som förmår repa provföremålet. Mineral med hårdhet 1–2 kan repas med en nagel, och mineral med hårdhet 1–6 kan repas med en stålspik. | Ett materials okända hårdhet bestäms genom att man undersöker vilket mineral på skalan som är det hårdaste som kan repas, eller omvänt, vilket är det mjukaste mineral, som förmår repa provföremålet. Mineral med hårdhet 1–2 kan repas med en nagel, och mineral med hårdhet 1–6 kan repas med en stålspik. | ||
| Rad 98: | Rad 98: | ||
[[Kategori:Mineralogi]] | [[Kategori:Mineralogi]] | ||
Versionen från 27 februari 2013 kl. 18.36
| Mohs hårdhet |
Mineral | Absolut hårdhet |
|---|---|---|
| 1 | Talk
Mg3Si4O10(OH)2 |
1 |
| 2 | Gips
CaSO4·2H2O |
3 |
| 3 | Kalkspat
CaCO3 |
9 |
| 4 | Flusspat
CaF2 |
21 |
| 5 | Apatit
Ca5(PO4)3(OH,Cl,F,Br) |
48 |
| 6 | Fältspat
KAlSi3O8 |
72 |
| 7 | Kvarts
SiO2 |
100 |
| 8 | Topas
Al2SiO4(OH,F)2 |
200 |
| 9 | Korund
Al2O3 |
400 |
| 10 | Diamant
C |
1500 |
| Mohs hårdhet |
Prydnadssten |
|---|---|
| 2…2,5 | Bärnsten |
| 3,5 | Korall Pärlemor |
| 4…5 | Malakit |
| 5 | Obsidian |
| 6 | Månsten Lapis lazuli Opal Turkos |
| 6,5 | Hematit |
| 6,5…7 | Granat Jade |
| 7 | Agat Ametist Kalcedon Karneol Onyx Tigeröga |
| 7,5 | Akvamarin Beryll Zirkon |
| 8 | Smaragd Topas |
| 8,5 | Krysoberyll |
| 9 | Rubin Safir |
| 10 | Diamant |
Mohs hårdhetsskala visar reptåligheten för olika mineraler genom att ett hårdare mineral kan repa ett mjukare. Skalan skapades av den tyske mineralogen Friedrich Mohs som baserade den på tio mineraler som fick varsitt värde på en skala 1–10. Inom materialteknik finns flera definitioner av hårdhet.
Ett materials okända hårdhet bestäms genom att man undersöker vilket mineral på skalan som är det hårdaste som kan repas, eller omvänt, vilket är det mjukaste mineral, som förmår repa provföremålet. Mineral med hårdhet 1–2 kan repas med en nagel, och mineral med hårdhet 1–6 kan repas med en stålspik.
Mohs hårdhetsskala är endast en jämförande skala. Exempelvis är korund dubbelt så hårt som topas, medan diamant är nästan fyra gånger så hårt som korund.
Diamant är det hårdaste naturmaterial som finns. Det enda som kan repa en diamant är en annan diamant.
En briljant är en smyckeslipad diamant. Enda sättet att slipa fram briljantens fasetter har hittills varit att använda mera diamant, i detta fall i form av diamantpulver.
Korund ingår ofta i industrins slipskivor, och med detta kan de flesta hårda material (utom diamant) slipas till önskad form eller skäras.