Elektrisk laddning: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
Inom [[SI]] betecknar elektricitetsmängden en mängd [[elementarladdning]]ar, där laddningsenheten är |''e''| = 1,602 177 33·10<SUP>-19</SUP> [[coulomb]] (vanligtvis är ''e'' den positiva laddningen för [[proton]]en, medan -''e'' är den negativa laddningen för [[elektron]]en). | Inom [[SI]] betecknar elektricitetsmängden en mängd [[elementarladdning]]ar, där laddningsenheten är |''e''| = 1,602 177 33·10<SUP>-19</SUP> [[coulomb]] (vanligtvis är ''e'' den positiva laddningen för [[proton]]en, medan -''e'' är den negativa laddningen för [[elektron]]en). | ||
Elektricitetsmängd kan mätas med [[elektrometer]]. Det har enheten [[coulomb]]. Formern för beräkning är I = Q/t, Före upptäckten av | Elektricitetsmängd kan mätas med [[elektrometer]]. Det har enheten [[coulomb]]. Formern för beräkning är I = Q/t, Före upptäckten av Robert A Millikans [[elektron]], som genomfördes genom att fallande oljedroppar observerades, brukades termerna [[anjon]] (''jon'' betyder "strövare") och [[katjon]] användas, introducerade av Michael Faraday. | ||
En (1) elektricitetsmängd kan definieras som den mängd laddningar som passerar genom en tvärsnittsyta i en [[elektrisk ledare]] under en ström på en (1) [[ampere]] under en (1) [[sekund]]. Formellt bör en sådan kvantitet vara en multipel av elementärladdningen ''e'', men eftersom det är ett medelvärde kan det vara vilket reellt tal som helst. | En (1) elektricitetsmängd kan definieras som den mängd laddningar som passerar genom en tvärsnittsyta i en [[elektrisk ledare]] under en ström på en (1) [[ampere]] under en (1) [[sekund]]. Formellt bör en sådan kvantitet vara en multipel av elementärladdningen ''e'', men eftersom det är ett medelvärde kan det vara vilket reellt tal som helst. | ||
| Rad 26: | Rad 26: | ||
[[Kategori:Elektromagnetism]] | [[Kategori:Elektromagnetism]] | ||
Nuvarande version från 2 mars 2013 kl. 11.34
Elektrisk laddning eller elmängd[1] (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.
I Coulombs lag har laddning samma roll som massa i Newtons gravitationslag, men skillnaden är att laddning kommer i två varianter, positiv och negativ. Det finns också en fundamental skillnad med de tre typer av färgladdning i den starka växelverkan.
Att det finns två och endast två typer av statisk elektricitet har varit känt sedan 1700-talet. Du Fay myntade termerna vitreös och resinös, för "glaselektricitet" och "hartselektricitet".[2] Laddningar av samma typ repellerar varandra, medan växelverkan mellan laddningar av olika typ är attraktiv. Benjamin Franklin upptäckte att man kunde betrakta dessa som positiva och negativa laddningar, vars algebraiska summa är konserverad. Detta betyder att den totala laddning varken kan förnyas eller förintas, vilket gör den till en av de elementära egenskaper materia besitter.
Elektrisk laddning är kvantiserad till negativa eller positiva multipler av elementarladdningen e. Kvarkars laddninger är ±⅓e eller ±⅔e, men de förekommer inte fria.
Laddning i elektromagnetisk fältteori
I elektromagnetisk fältteori betraktas laddning som en kontinuerlig kvantitativ storhet, som kan fördelas på en punkt, längs en linje, över en yta eller i en volym.
Enheter och mätning
Inom SI betecknar elektricitetsmängden en mängd elementarladdningar, där laddningsenheten är |e| = 1,602 177 33·10-19 coulomb (vanligtvis är e den positiva laddningen för protonen, medan -e är den negativa laddningen för elektronen).
Elektricitetsmängd kan mätas med elektrometer. Det har enheten coulomb. Formern för beräkning är I = Q/t, Före upptäckten av Robert A Millikans elektron, som genomfördes genom att fallande oljedroppar observerades, brukades termerna anjon (jon betyder "strövare") och katjon användas, introducerade av Michael Faraday.
En (1) elektricitetsmängd kan definieras som den mängd laddningar som passerar genom en tvärsnittsyta i en elektrisk ledare under en ström på en (1) ampere under en (1) sekund. Formellt bör en sådan kvantitet vara en multipel av elementärladdningen e, men eftersom det är ett medelvärde kan det vara vilket reellt tal som helst.
Noter
- ↑ Svenska Elektriska Kommissionen (1988). ”Elektricitet och magnetism (1971)”. SI måttenheter: Storheter och enheter. Stockholm: Swedish Standards Institute
- ↑ Charles François de Cisternay du Fay (1734). ”A Discourse concerning Electricity”. Philosophical Transactions. http://www.sparkmuseum.com/BOOK_DUFAY.HTM.
| |||||||||||
Denna artikel om elektricitet eller magnetism är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.