Hoppa till innehållet

Kassiterit: Skillnad mellan sidversioner

Från GuldWiki
m 1 version
 
mIngen redigeringssammanfattning
 
Rad 44: Rad 44:
Kassiterit förekommer dels primärt och dels sekundärt och är den viktigaste tennmalmen. I de primära förekomsterna, s.k. ''bergtenn'', förekommer kassiteriten i gångar och ådror i olika bergarter, som [[granit]], [[gnejs]], [[lerskiffer]] o.dyl., i regel tillsammans med [[kvarts]] och andra malmer som till exempel [[kopparkis]], [[svavelkis]], [[magnetkis]] samt wolfram- och vismutmalmer.
Kassiterit förekommer dels primärt och dels sekundärt och är den viktigaste tennmalmen. I de primära förekomsterna, s.k. ''bergtenn'', förekommer kassiteriten i gångar och ådror i olika bergarter, som [[granit]], [[gnejs]], [[lerskiffer]] o.dyl., i regel tillsammans med [[kvarts]] och andra malmer som till exempel [[kopparkis]], [[svavelkis]], [[magnetkis]] samt wolfram- och vismutmalmer.


De viktigaste fyndigheterna finns i [[Indonesien]], på Malackahalvön, i [[Australien]], [[Bolivia]], [[Kina]] och i Europa främst i England ([[Cornwall]]) och [[Erzgebirge]].  
De viktigaste fyndigheterna finns i Indonesien, på Malackahalvön, i Australien, Bolivia, Kina och i Europa främst i England (Cornwall) och Erzgebirge.  


I Sverige är tennmalm sällsynt och förekommer sparsamt i pegmatitgångar på [[Utö]] och vid [[Finnbo]].
I Sverige är tennmalm sällsynt och förekommer sparsamt i pegmatitgångar på Utö och vid Finnbo.


Sekundärt förekommer kassiterit i tertiär- och istidsavlagringar av grus och småsten, s.k. ''tvåltenn'', som uppstått genom förvittring av primäre förekomster av kassiterit. Den förekommer i stor utsträckning på [[Malackahalvön]], som svarar för en stor andel av världsproduktionen av tenn, samt i Indonesien, Australien och [[Sydafrika]].
Sekundärt förekommer kassiterit i tertiär- och istidsavlagringar av grus och småsten, s.k. ''tvåltenn'', som uppstått genom förvittring av primäre förekomster av kassiterit. Den förekommer i stor utsträckning på Malackahalvön, som svarar för en stor andel av världsproduktionen av tenn, samt i Indonesien, Australien och Sydafrika.


[[File:Rutile-unit-cell-3D-balls.png|thumb|150px|Kristallstruktur av kassiterit]]
[[File:Rutile-unit-cell-3D-balls.png|thumb|150px|Kristallstruktur av kassiterit]]
Rad 58: Rad 58:


[[Kategori:Mineral]]
[[Kategori:Mineral]]
[[ar:كستريت]]
[[ast:Casiterita]]
[[az:Kassiterit]]
[[ca:Cassiterita]]
[[cs:Kasiterit]]
[[de:Kassiterit]]
[[el:Κασσιτερίτης]]
[[en:Cassiterite]]
[[es:Casiterita]]
[[et:Kassiteriit]]
[[eu:Kasiterita]]
[[fa:کاسیتریت]]
[[fi:Kassiteriitti]]
[[fr:Cassitérite]]
[[gl:Casiterita]]
[[he:קסיטריט]]
[[hu:Kassziterit]]
[[it:Cassiterite]]
[[ja:錫石]]
[[kk:Касситерит]]
[[ko:석석]]
[[lt:Kasiteritas]]
[[ms:Kasiterit]]
[[nl:Cassiteriet]]
[[pl:Kasyteryt]]
[[pt:Cassiterita]]
[[ru:Касситерит]]
[[simple:Cassiterite]]
[[sk:Kasiterit]]
[[uk:Каситерит]]
[[vi:Cassiterit]]
[[zh:锡石]]

Nuvarande version från 2 mars 2013 kl. 11.41

Kassiterit
Kassiterit, 30 mm bipyramidala kristaller
KategoriOxidmineral
Strunz klassificering04.DB.05
Kemisk formelSnO2
FärgSvart, brunsvart, rödbrun, röd, gul, grå, vit, sällan färglös
KristallsystemTetragonalt – ditetragaonalt
Dipyramidal 4/m 2/m 2/m
TvillingbildningMycket vanlig på {011}, som kontakt och penetrerande tvillingar
Spaltning{100}ofullständig, {110}otydlig; delning på {111} eller {011}
BrottSubconchoidalt till ojämnt
HållbarhetSpröd
Hårdhet (Mohs)6 - 7
GlansBiljant till briljant metallisk; kan vara fet på brottytor
LjusbrytningEnaxlig (+)
Dubbelbrytningδ=0,103
PleokroismPleokroitiska halon har observerats
TransparensTransparent vid ljus färg, nästan opak vid mörkt material
StreckfärgVit till brunaktig
Specifik vikt6,98 – 7,1
SmältbarhetOsmältbart
LöslighetOlöslig

Kassiterit, tennmalm, är ett mineral, som i rent tillstånd innehåller 78,6 % tenn och bildar färglösa till bruna eller svarta, tetragonala kristaller med vitgul pulverfärg. Den förekommer ofta som väl utbildade tvillingkristaller eller pelarformade kristaller, och ibland som en tät, brunaktig massa, s.k. trätennmalm.

Förekomst

Kassiterit förekommer dels primärt och dels sekundärt och är den viktigaste tennmalmen. I de primära förekomsterna, s.k. bergtenn, förekommer kassiteriten i gångar och ådror i olika bergarter, som granit, gnejs, lerskiffer o.dyl., i regel tillsammans med kvarts och andra malmer som till exempel kopparkis, svavelkis, magnetkis samt wolfram- och vismutmalmer.

De viktigaste fyndigheterna finns i Indonesien, på Malackahalvön, i Australien, Bolivia, Kina och i Europa främst i England (Cornwall) och Erzgebirge.

I Sverige är tennmalm sällsynt och förekommer sparsamt i pegmatitgångar på Utö och vid Finnbo.

Sekundärt förekommer kassiterit i tertiär- och istidsavlagringar av grus och småsten, s.k. tvåltenn, som uppstått genom förvittring av primäre förekomster av kassiterit. Den förekommer i stor utsträckning på Malackahalvön, som svarar för en stor andel av världsproduktionen av tenn, samt i Indonesien, Australien och Sydafrika.

Kristallstruktur av kassiterit

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Wikipedia