Uraninit

Uraninit
Pechblände från Niederschlema-Alberoda, Tyskland
Kategori	Oxidmineral
Strunz klassificering	04.DL05
Kemisk formel	UO2
Färg	Stålsvart till sammetssvart, brunsvart, svaga inslag av grönt och gult
Förekomstsätt	Massin, granulat, oktaedriska kristaller (ovanliga)
Kristallsystem	Isometriskt
Spaltning	Otydlig
Brott	Conchoidalt till ojämnt
Hårdhet (Mohs)	5 - 6
Glans	Submetallisk, fet, matt
Transparens	Ogenomskinlig, tunna fragment transparenta
Streckfärg	Brunsvart, grå, olivgrön
Specifik vikt	10,63 – 10,95
Radioaktivitet	>70 Bq/g

Uraninit, eller pechblände, är ett uranmineral som sällan förekommer i kristallinsk form, utan i regel bildar en glänsande svart till brunsvart eller grönsvart massa.

Förekomst och användning

Malmen som uppträder i eruptiva bergarter innehåller i genomsnitt 50 % U₃O₈ och är förorenad av vismut, bly, järn, kalcium och svavel samt mindre mängder av radioaktiva ämnen som radium, polonium och aktinium, vilka uppkommit genom radioaktivt sönderfall av uran.

Viktiga förekomster finns i St Joachimsthal där malmen brutits sedan 1856 för tillverkning av uranfärger, sedan 1907 för framställning av radium ochs senare för utvinning av uran.

I Cornwall, England, i Norge och i Kaukasus finns också mindre fyndigheter. I Kanada och Östafrika, där det finns mycket ren malm med ca 88 % U₃O₈, är fyndigheterna större.

I Katanga i Zaire finns mycket viktiga förekomster, som har flera varianter av malmen, vilka betecknas som torbanit, curit och kasolit, som är gröna och gula uransalater av koppar och bly. Därifrån har, sedan brytningen började, stora delar av framställt radium kommit.

Av malmen går numera huvuddelen av malmen till utvinning av uran för framställning av kärnbränsle där Kanada, USA, Australien, Kina och Kazakstan är de främsta aktörerna. Utvinningen sker genom anrikning och lakning av malmen i anslutning till gruvan för framställning av yellowcake, som är en mellanprodukt på vägen till rent uran.

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952