Hoppa till innehållet

Järn(III)oxid

Från GuldWiki
Version från den 25 februari 2013 kl. 20.49 av Dan Olsson (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Järn(III)oxid
Järn(III)oxid
Fil:Oxido Ferrico (Estructura de Lewis).png
Systematiskt namnDijärn(III)trioxid
Övriga namnRöd järnoxid, rödrost
Kemisk formelFe2O3
Molmassa159,688 g/mol
UtseendeRödbrunt pulver
CAS-nummer1309-37-1
SMILES[Fe+3].[Fe+3].[O-2].[O-2].[O-2]
Egenskaper
Densitet5,240 g/cm³
Löslighet (vatten)Olöslig
Smältpunkt1565 °C (sönderfaller)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
Tillverkning av guldockra i VEB Kali-Chemies farbik i Berlin.

Järn(III)oxid eller rödrost har den kemiska formeln Fe2O3 och är en av flera järnoxider. Den förekommer naturligt i flera olika mineraler, framför allt hematit (α-Fe2O3), ferrihydrit (5Fe2O3·9H2O) och maghemit (γ-Fe2O3).

Egenskaper

α-form

Alfa-formen är den vanligaste formen av järnoxid och är också den som finns i hematit. Den är antiferromagnetisk upp till ca -13 °C och svagt ferromagnetisk upp till 677 °C (Néel temperaturen).

Vid temperaturer över 1550 °C sönderfaller den till Fe3O4 och syrgas.

β-form

Beta-formen är metastabil och konverterar till α-form om den upphettas till 500 °C.

γ-form

Även gamma-formen är metastabil och konverterar till α-form eller ε-form om den upphettas. Den är ferrimagnetisk och är den form som återfinns i mineralet maghemit.

ε-form

Epsilon-formen har egenskaper som ligger mellan α- och γ-form. Den är metastabil och konverterar till α-form vid 500 – 750 °C. Den uppträder inte i ren form, utan endast tillsammans med α- och γ-former.

Användning

Se även

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Wikipedia, Iron(III) oxide