SI-enhet: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''SI-enheterna''' är de enheter som ingår i [[SI|SI-systemet]], en standard för [[måttenhet]]er att användas vid mätning av [[storhet]]er. De sju ''grundenheterna'' är noggrant definierade.<ref>{{Webbref |url =http://www.konvertera.nu/si_systemet.php |titel = Definition av SI-systemets sju grundenheter |utgivare = Konvertera Mått & Enheter |datum = 2012 |hämtdatum = 11 Augusti 2012}}</ref> En stor mängd ''härledda enheter'' bygger sedan på dessa. Tidigare fanns även en grupp som kallades tilläggsenheter, men de räknas numera till de härledda enheterna. | '''SI-enheterna''' är de enheter som ingår i [[SI|SI-systemet]], en standard för [[måttenhet]]er att användas vid mätning av [[storhet]]er. De sju ''grundenheterna'' är noggrant definierade.<ref>{{Webbref |url =http://www.konvertera.nu/si_systemet.php |titel = Definition av SI-systemets sju grundenheter |utgivare = Konvertera Mått & Enheter |datum = 2012 |hämtdatum = 11 Augusti 2012}}</ref> En stor mängd ''härledda enheter'' bygger sedan på dessa. Tidigare fanns även en grupp som kallades tilläggsenheter, men de räknas numera till de härledda enheterna. | ||
| Rad 147: | Rad 146: | ||
[[Kategori:SI-enheter| ]] | [[Kategori:SI-enheter| ]] | ||
Nuvarande version från 27 februari 2013 kl. 17.38
SI-enheterna är de enheter som ingår i SI-systemet, en standard för måttenheter att användas vid mätning av storheter. De sju grundenheterna är noggrant definierade.[1] En stor mängd härledda enheter bygger sedan på dessa. Tidigare fanns även en grupp som kallades tilläggsenheter, men de räknas numera till de härledda enheterna.
Grundenheter
På följande grundenheter baseras alla andra enheter:
| Storhet | Grundenhet | Symbol |
|---|---|---|
| Längd | meter | m |
| Massa | kilogram | kg |
| Tid | sekund | s |
| Elektrisk ström | ampere | A |
| Temperatur | kelvin | K |
| Substansmängd | mol | mol |
| Ljusstyrka | candela | cd |
De tre första är grundläggande i de flesta enhetssystem, och också sådana som själva eller via härledningar (exempel hastighet, energi, tryck) används mycket i vardagligt liv. Tidigt fanns därför definitioner av dessa. Exempelvis är arkivmetern och arkivkilogrammet välkända.
Med dessa tre basenheter kan energi och effekt härledas, och då räcker det att tillföra en elektrisk enhet, ampere, för att alla andra elektriska enheter ska kunna härledas. Detta sker via effektformeln, som säger att elektrisk effekt = spänning · ström.
Motsvarande gäller för ljusstyrka; övriga begrepp inom optiken kan härledas ur ovan nämnda enheter.
För mätning av temperatur har kelvinskalan fördelen att utgå från den absoluta nollpunkten. Tack vare att temperaturskillnader i kelvin respektive i grad Celsius är exakt lika stora, är det enkelt att för vardagligt bruk använda Celsiusskalan istället. I vetenskapliga beräkningar är dock kelvin ofta en betydligt mer praktisk enhet.
Begreppet mol används inom kemin, och är en praktisk enhet att använda. Den ligger utanför den övriga gruppen fysikaliska enheter och är den senast tillagda SI-enheten.
Härledda enheter
| Storhet | Enhet | Förkortning | Uttryckt i andra SI-enheter |
Uttryckt i grundenheter |
|---|---|---|---|---|
| Vinkel | radian | rad | m·m−1 = 1 | |
| Rymdvinkel | steradian | sr | m²·m−2 = 1 | |
| Frekvens | hertz | Hz | s−1 | |
| Kraft | newton | N | m·kg·s−2 | |
| Tryck, mekanisk spänning |
pascal | Pa | N/m² | m−1·kg·s−2 |
| Energi | joule | J | N·m | m²·kg·s−2 |
| Effekt | watt | W | J/s | m²·kg·s−3 |
| Laddning, elmängd |
coulomb | C | s·A | |
| Spänning | volt | V | W/A | m²·kg·s−3·A−1 |
| Kapacitans | farad | F | C/V | m−2·kg−1·s4·A2 |
| Resistans | ohm | Ω | V/A | m²·kg·s−3·A−2 |
| Konduktans | siemens | S | A/V | m−2·kg−1·s3·A2 |
| Magnetiskt flöde | weber | Wb | V·s | m²·kg·s−2·A−1 |
| Magnetisk flödestäthet |
tesla | T | Wb/m² | kg·s−2·A−1 |
| Induktans | henry | H | Wb/A | m²·kg·s−2·A−2 |
| Celsiustemperatur | grad Celsius | °C | K | |
| Ljusflöde | lumen | lm | cd·sr | |
| Belysning (illuminans) | lux | lx | lm/m² | cd·sr·m−2 |
| Radioaktiv intensitet | becquerel | Bq | s−1 | |
| Absorberad dos | gray | Gy | J/kg | m2·s−2 |
| Ekvivalent dos | sievert | Sv | J/kg | m2·s−2 |
| Katalytisk aktivitet | katal | kat | mol·s−1 |
Se även
Externa länkar
| Den här artikeln har källor, men verifierbarheten är svår att bekräfta eftersom fotnoter saknas. (2012-08) Motivering: Är detta referensen bör fotnot placeras i texten Hjälp gärna till med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera frågan på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort. |
- BIPM – SI-grundenheter: engelska, franska
- Hur SI-enheterna ska skrivas och användas korrekt
- NIST – SI base units
- Convertworld.com
Referenser
- ↑ ”Definition av SI-systemets sju grundenheter”. Konvertera Mått & Enheter. 2012. http://www.konvertera.nu/si_systemet.php. Läst 11 Augusti 2012.
| |||||||||||