Citronsyra
| Citronsyra | |
  | |
| Systematiskt namn | 2-Hydroxypropyl-1,2,3-trikarboxylsyra |
|---|---|
| Kemisk formel | C6H8O7 |
| Molmassa | 192,08 g/mol |
| Utseende | Färglösa kristaller |
| CAS-nummer | 77-92-9 |
| SMILES | C(C(=O)O)C(CC(=O)O)(C(=O)O)O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,54(ca) g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 1630 g/l (20 °C) |
| Smältpunkt | 135-152 °C |
| Kokpunkt | 175 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara |  Irriterande |
| NFPA 704 |
1
2
0
|
| LD50 | 11700 mg/kg (oralt) |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Citronsyra (av latinets Acidum citricum) är en karboxylsyra med summaformeln C6H8O7. Den utvinns bland annat ur omogna citroner. Citronsyra kan även erhållas genom att i näringslösning odla borstmögelsvampen Aspergillus niger[1]. Citronsyrans salter och estrar kallas citrater.
Användning
Citronsyra är förhållandevis stark för att vara en karboxylsyra och används därför även som rengöringsmedel, exempelvis vid rengöring av badkar och toaletter. Den används även till att ta bort rost från stål.
Inom fotograferingen så har citronsyra använts som konserveringsmedel i vissa framkallare, för att avlägsna den gulslöja som kan uppstå vid framkallning med pyroframkallare och vid tillverkning av klorsilverpapper för att dessa ska bli hållbarare.
Inom livsmedelsindustrin används citronsyra som surhetsreglerande medel med E-nummer 330.
Källor
- ↑ Sven Nilsson, Olle Persson. 1993. Svampar i naturen. ISBN 91-46-16161-9.