Järn(II)klorid
| Järndiklorid | |
 | |
| Systematiskt namn | Järn(II)diklorid |
|---|---|
| Kemisk formel | FeCl2 |
| Molmassa | 126,751 g/mol |
| Utseende | Vita (anhydrat) eller blekt gröna (hydrat) kristaller |
| CAS-nummer | 7758-94-3 |
| SMILES | [Fe+2].[Cl-].[Cl-] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 3,16 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 685 g/l |
| Smältpunkt | 677 °C |
| Kokpunkt | 1023 °C |
| Faror | |
| Huvudfara |  Hälsovådlig |
| LD50 | 450 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Järndiklorid är en förening av järn och klor som har formeln FeCl2. Den förekommer naturligt i form av mineralet rokühnit.
Framställning
Järndiklorid framställs industriellt genom att lösa upp slaggprodukter från stålproduktion i saltsyra (HCl).
- <math>\rm Fe + 2\ HCl \rightarrow FeCl_2 + H_2</math>
Även vid utvinning av titan produceras järn(II)klorid genom att malmen (som innehåller både järn och titan) behandlas med saltsyra.
Användning
- Järndiklorid används som flockningsmedel vid avloppsrening och för att fälla ut kromat-joner.
- Det används också som reduktionsmedel vid organisk syntes.