Järnspat

	Järnspat
	Järnspat
Kategori	Karbonatmineral
Dana klassificering	14.01.01.03
Strunz klassificering	05.AB.05
Kemisk formel	FeCO3
Färg	Gulvit, gul, grå eller brun
Kristallsystem	Trigonala systemet
Spaltning	Fullkomlig utefter romboederytorna
Brott	Sprött
Hårdhet (Mohs)	4 – 4,5
Glans	Glas till pärlemor
Dubbelbrytning	Kraftig
Streckfärg	Vit till gul
Specifik vikt	3,7 – 3,9

Järnspat eller siderit, FeCO₃, är ett mineral och ett karbonat som innehåller järn, och är en av de viktigaste järnmalmerna.

Järnspatstenen är en grov- eller finkornig hopgyttring av järnspat med gulvit, grå eller gulbrun färg, som i luft vanligen blir brun eller svart. I rent tillstånd består järnspaten av järnkarbonat med 48,2 % järn, men den innehåller oftast dessutom karbonater av mangan, kalcium och magnesium. Kristallformen är densamma som för kalkspaten med spec vikt 3,7 – 3,9 och hårdhet enligt Mohs 4.

I rent oförvittrat tillstånd är mineralet färglöst, men ombildas lätt till hydrat, varvid det färgas brunt och efter hand övergår till brunjärnsten (limonit).

Förekomst

Primärt bildas järnspat under reducerande villkor (närvaro av organiskt material) i havssediment i grunda vikar. Sådan sideritmalm består av långsmala korn (ooliter) som är hopsintrade.

I form av kristaller förekommer järnspat ofta i malmgångar, ofta tillsammans med kryolit som vid Ivigtut på västra Grönland. Den bildar där också aggregat av druv- eller njurform, sfärosederit. Ibland är den förorenad av lera, lerig sfärosederit eller lerig sederit, som ofta förekommer i stenkols- eller brunkolsformationer. Ibland är den svart av inblandat kol och kallas då koljärnsten eller blackband.

Där järnspat förekommer i mängd (t ex Steiermark, Österrike och Midlands, England) är den en betydande järnmalm. Den är värdefull p g a att den ofta är fri från svavel och fosfor. I Skandinavien är förekomsten av egentlig järnspat obetydlig.