Kryolit
| Kryolit | |
| | |
| Kategori | Halidmineral |
|---|---|
| Dana klassificering | 11.6.1.1 |
| Strunz klassificering | 03.CB.15 |
| Kemisk formel | Na3AlF6 |
| Färg | Vit, ibland brunaktig/rödaktig |
| Förekomstsätt | Vanligen massiv,grovt granulat |
| Kristallsystem | Monoklint |
| Tvillingbildning | Vanliga |
| Spaltning | Ingen observerad |
| Brott | Ojämnt |
| Hållbarhet | Skör |
| Hårdhet (Mohs) | 2,5 - 3 |
| Glans | Glasglans |
| Dubbelbrytning | δ=0,001 |
| Transparens | Transparent till genomskinlig |
| Fluorescens | Vid uppvärmning |
| Streckfärg | Vit |
| Specifik vikt | 2,95 – 3,0 |
| Smältpunkt | 1012°C |
Kryolit är ett mineral med formeln Na3AlF6, sammansatt av natrium (32,9 %), aluminium (12,8 %) och fluor (54,3%), som framför allt har använts för att framställa aluminium.
Egenskaper
Kryolit är vanligen vit, halvt genomskinlig. Nedsänkt i vatten har den ett isliknande utseende, varav namnet, men ibland är färgen rödaktig, brunaktig eller nästan svart. I tunna splitter smälter den i lågan av ett stearinljus.
Kryoliten kristalliserar monoklint, nästan i kubform och spaltas i tre riktningar.
Förekomster av kryolit varierar från nästan ren kryolit till järnspat och kvarts och andra mineral sammankittade med kryolit. De vanligast förekommande föroreningarna är järnspat och kvarts samt blyglans, zinkblände, svavel- och kopparkis. Järnspaten förekommer, som den huvudsakliga föroreningen, i mängder upp till 20 %. Dessutom förekommer i förorenad kryolit mindre mängder av ett stort antal andra mineral, av vilka många ej påträffats på andra ställen än tillsammans med elleer i närheten av kryolitförekomster.

Förekomst
Den förnämsta fyndorten är Ivigtut på Grönland, där kryolitet utgör en massa med oregelbunden begränsning och där brytning förekommit under lång tid.
I mindre mängder finns den även i Colorado, USA och i Ural.
Användning
Kryolit fick sin första praktiska användning då professor Jul Thomson år 1852 påvisade att den kunde användas för tillverkning av soda och under 1800-talet var detta den huvudsakliga användningen.
Senare har ren kryolit haft användning som ett hjälpmedel för tillverkning av aluminium. Vidare kan den användas vid emaljering av järnvaror, framställning av mjölkglas samt insektdödande växtskyddsmedel.
Källor
Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Wikipedia
ast:Criolita be:Крыяліт ca:Criolita cs:Kryolit da:Kryolit de:Kryolith et:Krüoliit el:Κρυόλιθος en:Cryolite es:Criolita eo:Kriolito fa:کریولیت fr:Cryolite it:Criolite (minerale) he:קריאוליט kk:Криолит nl:Kryoliet ja:氷晶石 no:Kryolitt nn:Kryolitt pl:Kriolit pt:Criolita ru:Криолит simple:Cryolite sl:Kriolit sr:Криолит su:Kriolit uk:Кріоліт vi:Cryôlit zh:冰晶石
