Blyacetat: Skillnad mellan sidversioner
Utseende
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 42: | Rad 42: | ||
[[Kategori:Acetater]] | [[Kategori:Acetater]] | ||
[[Kategori:Blyföreningar]] | [[Kategori:Blyföreningar]] | ||
Nuvarande version från 2 mars 2013 kl. 16.02
| Blyacetat | |
| | |
| Systematiskt namn | Bly(II)acetat |
|---|---|
| Kemisk formel | Pb(CH3CO2)2 |
| Molmassa | 325,29 g/mol |
| Utseende | Vita eller färglösa kristaller |
| CAS-nummer | 301-04-2 |
| SMILES | [Pb+2].CC(=O)[O-].CC(=O)[O-] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 3,25 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 443,9 g/l (20 °C) |
| Smältpunkt | 280 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 | |
| LD50 | 300 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Blyacetat eller blysocker, vanligtvis skrivet Pb(CH3COO)2 eller ibland Pb(C2H3O2)2
Blysocker är ett vitt pulver eller färglösa kristaller, och har fått sitt namn på grund av sin utpräglat söta smak; ämnet är dock giftigt. I äldre tider har ämnet kallats Sacharum Saturni och (missvisande) Sulphur Saturni.
Framställning
Blyacetat tillverkas vanligtvis genom reaktionen mellan ättiksyra och blyoxid.
- <math>\rm PbO + 2\ CH_3COOH \rightarrow Pb(CH_3COO)_2 + 2\ H_2O</math>
Användning
Trots sin giftighet så används ämnet fortfarande som fixeringsvätska i många hårfärgningsprodukter. Det används också som motgift mot klättersumak. Blyacetat kan också användas för att påvisa förekomsten av svavelväte. Ämnena reagerar med varandra i en fällningsreaktion där det bildas gråsvart blysulfid (PbS) enligt formeln:
- <math>\rm Pb(CH_3COO)_2 + H_2S \rightarrow PbS + 2\ CH_3COOH</math>