Hoppa till innehållet

Salpetersyrlighet: Skillnad mellan sidversioner

Från GuldWiki
m 1 version
 
mIngen redigeringssammanfattning
 
Rad 53: Rad 53:
[[Kategori:Nitriter]]
[[Kategori:Nitriter]]
[[Kategori:Syror]]
[[Kategori:Syror]]
[[az:Nitrit turşusu]]
[[be:Азоцістая кіслата]]
[[bg:Азотиста киселина]]
[[ca:Àcid nitrós]]
[[cs:Kyselina dusitá]]
[[de:Salpetrige Säure]]
[[en:Nitrous acid]]
[[es:Ácido nitroso]]
[[eo:Nitrita acido]]
[[eu:Azido nitroso]]
[[fa:نیتراس اسید]]
[[fr:Acide nitreux]]
[[ko:아질산]]
[[it:Acido nitroso]]
[[he:חומצה חנקיתית]]
[[hu:Salétromossav]]
[[nl:Salpeterigzuur]]
[[ja:亜硝酸]]
[[no:Salpetersyrling]]
[[pl:Kwas azotawy]]
[[pt:Ácido nitroso]]
[[ro:Acid azotos]]
[[ru:Азотистая кислота]]
[[simple:Nitrous acid]]
[[sk:Kyselina dusitá]]
[[sl:Dušikasta kislina]]
[[sr:Azotasta kiselina]]
[[sh:Azotasta kiselina]]
[[fi:Typpihapoke]]
[[uk:Азотиста кислота]]
[[zh:亚硝酸]]

Nuvarande version från 2 mars 2013 kl. 19.30

Salpetersyrlighet
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namnKväve(III)syra
Övriga namnVätenitrit
Kemisk formelHNO2
Molmassa47,013 g/mol
UtseendeSvagt blåaktig lösning
CAS-nummer7782-77-6
SMILESON=O
Faror
Huvudfara
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Salpetersyrlighet (HNO2) är en relativt svag syra, nära besläktad med salpetersyra, men mycket svagare (pKa = 3,398). Salterna av salpetersyrlighet kallas nitriter.

Framställning

Salpetersyrlighet bildas i naturen då kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2) reagerar med vatten.

<math>\rm NO + NO_2 + H_2O \rightarrow 2\ HNO_2</math>

Industriellt framställs salpetersyrlighet genom att lösa upp natriumnitrit i godtycklig mineralsyra.

<math>\rm NaNO_2 + H^+ \rightarrow HNO_2 + Na^+</math>

Egenskaper

Syran kan inte koncentreras utan sönderfaller i kväveoxider (NOx), vatten, lustgas (N2O) och salpetersyra (HNO3).

<math>\rm 2\ HNO_2 \rightarrow NO + NO_2 + H_2O</math>
<math>\rm 4\ HNO_2 \rightarrow 2\ HNO_3 + N_2O + _2O</math>

Struktur

Salpetersyrlighet har en plan molekylstruktur som kan anta både en cis- och en trans-form. Trans-formen dominerar vid rumstemperatur och den har ca 2,3 kJ/mol lägre tillståndsenergi.

Se även