Hoppa till innehållet

Kiseldioxid: Skillnad mellan sidversioner

Från GuldWiki
m 1 version
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 56: Rad 56:
[[Kategori:Klumpförebyggande medel]]
[[Kategori:Klumpförebyggande medel]]
[[Kategori:Eldfasta material]]
[[Kategori:Eldfasta material]]
[[ar:ثنائي أكسيد السيليكون]]
[[an:Silica]]
[[bn:সিলিকন ডাই অক্সাইড]]
[[zh-min-nan:Jī-sng-hoà si-lí-khóng]]
[[bg:Силициев диоксид]]
[[bs:Silicij-dioksid]]
[[ca:Diòxid de silici]]
[[cs:Oxid křemičitý]]
[[da:Siliciumdioxid]]
[[de:Siliciumdioxid]]
[[et:Ränidioksiid]]
[[el:Διοξείδιο του πυριτίου]]
[[en:Silicon dioxide]]
[[es:Óxido de silicio (IV)]]
[[eu:Silizio dioxido]]
[[fa:سیلیسیم دی‌اکسید]]
[[fr:Silice]]
[[ko:이산화 규소]]
[[hi:सिलिका]]
[[hr:Silicijev dioksid]]
[[io:Silico]]
[[it:Silice]]
[[he:צורן דו-חמצני]]
[[kk:Кремний оксиді (IV)]]
[[la:Oxidum silicii]]
[[lv:Silīcija dioksīds]]
[[lt:Silicio dioksidas]]
[[hu:Szilícium-dioxid]]
[[mk:Силициум диоксид]]
[[mn:Цахиурын исэл]]
[[nl:Siliciumdioxide]]
[[ja:二酸化ケイ素]]
[[no:Silisiumdioksid]]
[[pnb:سلیکان ڈائیآکسائیڈ]]
[[ps:سليكان ډای اکسايډ]]
[[pl:Ditlenek krzemu]]
[[pt:Dióxido de silício]]
[[ro:Dioxid de siliciu]]
[[qu:Ullaya]]
[[ru:Оксид кремния(IV)]]
[[simple:Silicon dioxide]]
[[sk:Oxid kremičitý]]
[[sl:Silicijev dioksid]]
[[sr:Силицијум диоксид]]
[[sh:Silicijum dioksid]]
[[fi:Piidioksidi]]
[[th:ซิลิกอนไดออกไซด์]]
[[uk:Діоксид кремнію]]
[[vi:Silic điôxít]]
[[zh:二氧化硅]]

Nuvarande version från 25 februari 2013 kl. 20.21

Denna artikel handlar om E-numret E551. För Europaväg 551, se E551 (Väg)

Kiseldioxid

Systematiskt namnKiseldioxid
Övriga namnKvarts
Kemisk formelSiO2
Molmassa60,0843 g/mol
Utseendekristaller
CAS-nummer7631-86-9
SMILESO=[Si]=O
Egenskaper
Densitet2,634 g/cm³
Löslighet (vatten)0,12 g/l
Kokpunkt2 230 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kiseldioxid (SiO2) är en förening av kisel och syre. I jordskorpan förekommer kiseldioxid bland annat i form av kvarts (lågkvarts). Vid uppvärmning till 575 °C övergår kvarts snabbt till högkvarts, som vid högre temperatur långsamt småningom övergår i kristobalit. Vid 1 720 °C smälter kiseldioxid. Vid förhöjt tryck eller närvaro av föroreningar förekommer modifikationerna tridymit, coesit och stishovit.

Förutom dessa nämnda modifikationer som samtliga är kristallina kan kiseldioxid uppträda med oordnad struktur och kallas då kvartsglas eller kiseldioxidglas. Oordnade kiseldioxidstrukturer innehållande vatten kallas sammanfattande kiselsyragel (även kallad kiselgel), som uppträder som mineralerna opal, karneol, agat, kalcedon, onyx, jaspis och flinta.

Gemensamt för alla modifikationerna av kiseldioxid är att de är uppbyggda av kiselatomer som var och en är bunden till fyra syreatomer, medan varje syreatomer är bunden till två kiselatomer. Man kan se det som ett rymdnät av SiO4-tetraedrar med gemensamma hörn.

Kiseldioxid är en sur oxid.

Inom industrin framställs kiselgel ur salter av kisel (silikater, särskilt natriumsilikat) som behandlas med saltsyra eller svavelsyra så att det bildas en gelémassa. Den erhållna gelémassan renas med syror eller alkalier. Efter reningen torkas gelémassan till önskad vattenhalt för att sedan malas ned till ett mycket fint pulver i särskilda kvarnar. Genom att åter blanda pulvret med vatten erhåller man kiselsyragel.

Biologisk roll

Kiseloxid är en ganska stor beståndsdel i vissa växter – det rör sig om enhjärtbladiga växter som bambu och andra gräs och fräkenväxter. Ofta finns kiseloxiden som små kristaller i epidermis. Dessa kan överleva nedbrytning och bevaras som mikrofossil.

Användningsområden

Alternativa namn

Kiseldioxid går även under namnen

  • kiselsyreanhydrid,
  • kiseljord,
  • kiseloxid och
  • kiselsyra (H2SiO3).

Inom livsmedelsindustri betecknas kiseldioxid med E-nummer E 551.