Kiseldioxid
- Denna artikel handlar om E-numret E551. För Europaväg 551, se E551 (Väg)
| Kiseldioxid | |
| | |
| Systematiskt namn | Kiseldioxid |
|---|---|
| Övriga namn | Kvarts |
| Kemisk formel | SiO2 |
| Molmassa | 60,0843 g/mol |
| Utseende | kristaller |
| CAS-nummer | 7631-86-9 |
| SMILES | O=[Si]=O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 2,634 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 0,12 g/l |
| Kokpunkt | 2 230 °C |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Kiseldioxid (SiO2) är en förening av kisel och syre. I jordskorpan förekommer kiseldioxid bland annat i form av kvarts (lågkvarts). Vid uppvärmning till 575 °C övergår kvarts snabbt till högkvarts, som vid högre temperatur långsamt småningom övergår i kristobalit. Vid 1 720 °C smälter kiseldioxid. Vid förhöjt tryck eller närvaro av föroreningar förekommer modifikationerna tridymit, coesit och stishovit.
Förutom dessa nämnda modifikationer som samtliga är kristallina kan kiseldioxid uppträda med oordnad struktur och kallas då kvartsglas eller kiseldioxidglas. Oordnade kiseldioxidstrukturer innehållande vatten kallas sammanfattande kiselsyragel (även kallad kiselgel), som uppträder som mineralerna opal, karneol, agat, kalcedon, onyx, jaspis och flinta.
Gemensamt för alla modifikationerna av kiseldioxid är att de är uppbyggda av kiselatomer som var och en är bunden till fyra syreatomer, medan varje syreatomer är bunden till två kiselatomer. Man kan se det som ett rymdnät av SiO4-tetraedrar med gemensamma hörn.
Kiseldioxid är en sur oxid.
Inom industrin framställs kiselgel ur salter av kisel (silikater, särskilt natriumsilikat) som behandlas med saltsyra eller svavelsyra så att det bildas en gelémassa. Den erhållna gelémassan renas med syror eller alkalier. Efter reningen torkas gelémassan till önskad vattenhalt för att sedan malas ned till ett mycket fint pulver i särskilda kvarnar. Genom att åter blanda pulvret med vatten erhåller man kiselsyragel.
Biologisk roll
Kiseloxid är en ganska stor beståndsdel i vissa växter – det rör sig om enhjärtbladiga växter som bambu och andra gräs och fräkenväxter. Ofta finns kiseloxiden som små kristaller i epidermis. Dessa kan överleva nedbrytning och bevaras som mikrofossil.
Användningsområden
- Tillsats i tandkräm
- Klumpförebyggande medel (antiklumpmedel) i livsmedel
- Torkmedel i fuktkänslig elektronik.
Alternativa namn
Kiseldioxid går även under namnen
- kiselsyreanhydrid,
- kiseljord,
- kiseloxid och
- kiselsyra (H2SiO3).
Inom livsmedelsindustri betecknas kiseldioxid med E-nummer E 551.
ar:ثنائي أكسيد السيليكون an:Silica bn:সিলিকন ডাই অক্সাইড zh-min-nan:Jī-sng-hoà si-lí-khóng bg:Силициев диоксид bs:Silicij-dioksid ca:Diòxid de silici cs:Oxid křemičitý da:Siliciumdioxid de:Siliciumdioxid et:Ränidioksiid el:Διοξείδιο του πυριτίου en:Silicon dioxide es:Óxido de silicio (IV) eu:Silizio dioxido fa:سیلیسیم دیاکسید fr:Silice ko:이산화 규소 hi:सिलिका hr:Silicijev dioksid io:Silico it:Silice he:צורן דו-חמצני kk:Кремний оксиді (IV) la:Oxidum silicii lv:Silīcija dioksīds lt:Silicio dioksidas hu:Szilícium-dioxid mk:Силициум диоксид mn:Цахиурын исэл nl:Siliciumdioxide ja:二酸化ケイ素 no:Silisiumdioksid pnb:سلیکان ڈائیآکسائیڈ ps:سليكان ډای اکسايډ pl:Ditlenek krzemu pt:Dióxido de silício ro:Dioxid de siliciu qu:Ullaya ru:Оксид кремния(IV) simple:Silicon dioxide sk:Oxid kremičitý sl:Silicijev dioksid sr:Силицијум диоксид sh:Silicijum dioksid fi:Piidioksidi th:ซิลิกอนไดออกไซด์ uk:Діоксид кремнію vi:Silic điôxít zh:二氧化硅