Vätecyanid
Vätecyanid | |
| |
Systematiskt namn | Vätecyanid |
---|---|
Övriga namn | Cyanvätesyra, Blåsyra |
Kemisk formel | HCN |
Molmassa | 27,0253 g/mol |
Utseende | Färglös gas eller svagt blå flyktig vätska |
CAS-nummer | 74-90-8 |
SMILES | C#N |
Egenskaper | |
Densitet | Vätskeform: 0,687 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | Blandbar |
Smältpunkt | -13,4 °C |
Kokpunkt | 25,6 °C |
Faror | |
Huvudfara |
Mycket giftig |
NFPA 704 | |
LD50 | 3,7 mg/kg (oralt) 1,1 mg/kg (intravenöst) |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Vätecyanid, HCN, även kallad cyanvätesyra eller blåsyra, är en färglös gas eller vätska med en kokpunkt 25,7 °C och med lukt av bittermandel. Ett äldre namn är cyanväte. Namnet blåsyra kommer från dess koppling till färgämnet berlinerblått. Ämnet upptäcktes av den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele.
Salter av vätecyanid kallas cyanider, vätecyanid kan bildas genom hydrolys av cyanid. Ämnet inaktiverar cellandningen genom att binda till järnet i cytokrom C. Död inträffar inom 3 minuter. Motgift mot cyanidförgiftning är natriumtiosulfat eller hydroxikobalamin, en särskild form av vitamin B12.
En del växter innehåller cyanogena glykosider som kan brytas ned till vätecyanid, exempelvis bittermandel och i bittra aprikosfrön. Vid intag av krossat linfrö kan vätecyanid bildas av ämnen i linfröet och tas upp av kroppen. Livsmedelsverket rekommenderar att man inte förtär mer än två matskedar linfrö per dygn.[1]
Användning
Vätecyanid används till utrotning av vägglöss, råttor och dylikt. Det var det verksamma ämnet i avlusningsmedlet "Zyklon B".
Vätecyanid för bekämpning av skadedjur finns i dag till försäljning inom EU från ett tjeckiskt företag under produktnamnet "Uragan D2" Uragan D2 består av pappskivor indränkta i vätecyanid i en cylinder.
Uragan D2 användes i ett uppmärksammat mordförsök i Luleå som kom upp i rätten under sommaren 2009. Det tilltänkta mordoffret klarade sig bland annat på grund av vätecyanidens karaktäristiska lukt. I domen B 3150-07 från Luleå tingsrätt står att läsa:
"”För att [namn på den tilltalade] brottsplan skulle lyckas hade det därmed krävts att [målsägandens namn] skulle övervinna sitt motstånd mot den enormt kraftiga gaslukten och mot bättre vetande sätta sig i bilen, stänga dörren och närmast tvinga sig själv att inandas gasen i omkring en minut ”"
En skadedjurssanering med vätecyanid av ett rum på hotell Hellman år 1920 i Stockholm, i kombination med dålig ventilation, ledde till den svenske författaren Dan Anderssons död.
Se även
Källor
- ↑ ”Linfrö”. Livsmedelsverket. http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Vaxtgifter/Linfro/. Läst 27 augusti 2011.