| Protaktinium |
 |
|
|
|---|
| Allmänt |
|---|
| Ämnesklass | aktinoider |
|---|
| Densitet | 15370 kg/m3 (273 K) |
|---|
| Utseende | Ljus, silvrigt glänsande |
|---|
| Atomens egenskaper |
|---|
| Atommassa | 231,03588 u |
|---|
| Atomradie (beräknad) | 180 pm |
|---|
| Elektronkonfiguration | [Rn]6d17s25f2 |
|---|
| e– per skal | 2, 8, 18, 32, 20, 9, 2 |
|---|
| Oxidationstillstånd (O) | 5 (svag bas) |
|---|
| Ämnets fysiska egenskaper |
|---|
| Aggregationstillstånd | fast |
|---|
| Smältpunkt | 2113 K (1840 °C) |
|---|
| Kokpunkt | 4300 K (4027 °C) |
|---|
| Molvolym | 15,18 ·10-6 m3/mol |
|---|
| Ångbildningsvärme | 470 kJ/mol |
|---|
| Smältvärme | 15 kJ/mol |
|---|
| Ångtryck | 5,1·10-5 Pa vid 2200 K |
|---|
| Diverse |
|---|
| Elektronegativitet | 1,5 (Paulingskalan) |
|---|
| Värmekapacitet | 120 J/(kg·K) |
|---|
| Elektrisk ledningsförmåga | 5,29·106 S/m (Ω−1·m−1) |
|---|
| Värmeledningsförmåga | 47 W/(m·K) |
|---|
| 1a jonisationspotential | 568 kJ/mol |
|---|
| Stabilaste isotoper |
|---|
|
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Protaktinium är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna. Ämnet bildas ur uran och övergår i aktinium.
Protaktinium identifierades för första gången 1913, då Kasimir Fajans och Oswald Helmuth Göhring upptäckte den kortlivade isotopen Pa-234m (halveringstid omkring 1,17 minuter), under deras studier av sönderfallet av U-238. De gav det nya grundämnet namnet brevium, vilket 1918 ändrades till protoaktinium då två forskargrupper (ledda av Otto Hahn och Lise Meitner i Tyskland respektive Frederick Soddy och John Cranston i Storbritannien) oberoende av varandra upptäckte Pa-231. Namnet blev 1949 slutligen protaktinium.
Se även
.svg){kind=small}