Selen

Från GuldWiki
Hoppa till: navigering, sök
Selen
Se-TableImage.png
Tecken
Se
Atomnr.
34
Grupp
16
Period
4
Block
p
Allmänt
Ämnesklassicke-metaller
Densitet4790 kg/m3 (273 K)
Hårdhet2
Utseendegrå metallisk glans
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa78,96 u
Atomradie (beräknad)115 (103) pm
Kovalent radie116 pm
van der Waalsradie190 pm
Elektronkonfiguration[Ar]3d104s24p4
e per skal2, 8, 18, 6
Oxidationstillstånd (O)±2, 4, 6 (starkt sur)
Kristallstrukturhexagonal
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillståndfast
Smältpunkt494 K (217 °C)
Kokpunkt958,8 K (685 °C)
Molvolym16,42 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme26,3 kJ/mol
Smältvärme6,694 kJ/mol
Ångtryck0,695 Pa vid 494 K
Ljudhastighet3350 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet2,48 (Paulingskalan)
Värmekapacitet320 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga1,0·10-4 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga2,04 W/(m·K)
1a jonisationspotential941 kJ/mol
2a jonisationspotential2045 kJ/mol
3e jonisationspotential2973,7 kJ/mol
4e jonisationspotential4144 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
72Se syntetisk 8,4 dygn ε 0,335 72As
74Se 0,87 % 74Se, stabil isotop med 40 neutroner
75Se syntetisk 119,779 dygn ε 0,864 75As
76Se 9,36 % 76Se, stabil isotop med 42 neutroner
77Se 7,63 % 77Se, stabil isotop med 43 neutroner
78Se 23,78 % 78Se, stabil isotop med 44 neutroner
79Se syntetisk 1,13·106 år β- 0,151 79Br
80Se 49,61 % 80Se, stabil isotop med 46 neutroner
82Se 8,73 % 1,08·1020 år β- 2,995 82Kr
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Selen (latinskt namn, Selenium) är ett icke-metalliskt grundämne, som bland annat förekommer i jorden och i viss rök och damm. Det är ett spårämne men är mycket giftigt i större mängder. Selenbrist på grund av dålig kost är ovanligt.[1]

Selen upptäcktes av Jöns Jacob Berzelius i Stockholm 1817 när han undersökte ett rödaktigt slam från blykamrarna i Gripsholms svavelsyrafabrik. Svavelråvaran[2] var pyrit från Falu gruva som även innehöll selenhaltiga[3] sulfosalter.[4]

Människans selenomsättning

Selen intas med födan, där den finns i olika former. Största källorna till selen är kött, viltkött, fisk, skaldjur, inälvsmat, ägg, fågel och mjölkprodukter. Grönsakers selenhalter är beroende på var de odlats. Svenska grönsaker är jämförelsevis selenfattiga.[5]

Oavsett form upptas selen mycket lätt av tarmen och i lungorna. Därifrån insöndras det till blodet och ingår sedan i flera molekyler som är livsnödvändiga. Överskott inom normalnivåerna lämnar kroppen via utsöndringen.[6]

Anatomisk betydelse

Selen ingår i flera viktiga processer i kroppen och finns därför i alla celler. Koncentrationen är dock högre i könskörtlar och sädesceller.[7] I kroppen omvandlas selen till selenproteiner. Människan har 25 olika gener för att bilda dessa selenproteiner. Dessa proteiner består av en särskild aminosyra, selenocystein, som är reaktiv. I proteinform ingår selen i flera katalyserande enzymer som är centrala för metabolismen.[8]

Selenprotein är liksom E-vitamin en antioxidant, men är cirka tusen gånger mer aktivt än E-vitamin. Det förhindrar effektivt oönskade jäsningsprocesser och är därför viktigt för cellernas syreförsörjning. Det katalyserar cellernas andningsprocesser, stimulerar immunförsvaret, levern och de avgiftande processerna. Det skyddar cellerna mot giftiga substanser som kvicksilver och kadmium.

Selen ingår i ett protein som omvandlar ämnesomsättningshormonerna tyroxin till trijodtyronin. Nivåerna av selen sjunker vid allvarliga kroppsskador, vilket leder till en minskad konvertering av tyroxin till trijodtyronin.[9]

Selenbrist

Vid brist på selen kan ett antal besvär uppstå, exempelvis lever-, hjärt- och cirkulationssjukdomar, däribland åderförkalkning och för högt blodtryck. Sterilitet, impotens och ålderdomsbesvär. Muskel- och ledbesvär. Grå starr, hudbesvär och cancer i njurar, urinblåsa, mage, tarmar, lungor, hud, bukspottkörtel, lever och svalg. Möjligtvis cystisk fibros. Euthyroid-sick syndromes.

Vegetarianer, i synnerhet de som äter nordiska grönsaker, brukar rekommenderas att ta extra selentillskott.[5]

Vid selenbrist brukar natriumselenit eller selendioxid monohydrat utskrivas, två särskilda selenföreningar.[10][11]

Överdosering

Vid för höga värden av selen påverkas mag- och tarmkanalen, och håret och naglarna växer långsammare.[12] Erytocytvärdet ökar, och om tillståndet är kritiskt kan förgiftning uppstå.[13] Människor med för höga selennivåer kan lukta vitlök.[7]

Selenhalter

Det rekommenderade dagliga intaget för barn är 10-30 μg, för kvinnor 40 μg (gravida/ammande 55 μg), och för män 40-50 μg.[5] Blodnivåerna av selen brukar ligga mellan 60 och 120 µg/L.[13]

Se även

Källor

  1. http://www.occmed.uu.se/metal/se1.html
  2. Gunnar Hägg (1979) "Allmän och oorganisk kemi" sjunde upplagan, AWE/GEBERS, sidan 467, ISBN 91-20-06123-4
  3. Per Enhag (1997) "JORDENS GRUNDÄMNEN och deras upptäckt - några viktiga teknikmetaller", INDUSTRILITTERATUR, sidan 81, ISBN 91-7548-511-7
  4. http://tellus.geo.su.se/tellus1/chapter5/sv/swedish.html
  5. 5,0 5,1 5,2 http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Salt--mineraler/Selen-/
  6. http://www.occmed.uu.se/metal/se2.html
  7. 7,0 7,1 http://www.mittval.se/vitaminer-och-mineraler/mineraler/se-selen/
  8. http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=30753&a=85157&l=sv
  9. M. M. Berger et al, Relations between the selenium status and the low T3 syndrome after major trauma, Intensive Care Medicine Volume 22, Number 6, 575-581
  10. http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D01.810.950&tool=karolinska
  11. http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D01.810.900&tool=karolinska
  12. http://www.occmed.uu.se/metal/se3.html
  13. 13,0 13,1 http://www.occmed.uu.se/metal/se4.html

Externa länkar