Skandium |
|
|
---|
Allmänt |
---|
Ämnesklass | övergångsmetaller |
---|
Densitet | 2985 kg/m3 (273 K) |
---|
Utseende | silvrigt vit |
---|
|
Atomens egenskaper |
---|
Atommassa | 44,955910 u |
---|
Atomradie (beräknad) | 160 (184) pm |
---|
Kovalent radie | 144 pm |
---|
Elektronkonfiguration | [Ar]3d14s2 |
---|
e– per skal | 2, 8, 9, 2 |
---|
Oxidationstillstånd (O) | 3 (svagt basisk) |
---|
Kristallstruktur | hexagonal |
---|
Ämnets fysiska egenskaper |
---|
Aggregationstillstånd | fast |
---|
Smältpunkt | 1814 K (1541 °C) |
---|
Kokpunkt | 3103 K (2830 °C) |
---|
Molvolym | 15,00 ·10-6 m3/mol |
---|
Ångbildningsvärme | 314,2 kJ/mol |
---|
Smältvärme | 14,1 kJ/mol |
---|
Ångtryck | 22,1 Pa vid 1812 K |
---|
Diverse |
---|
Elektronegativitet | 1,36 (Paulingskalan) |
---|
Värmekapacitet | 568 J/(kg·K) |
---|
Elektrisk ledningsförmåga | 1,77·106 S/m (Ω−1·m−1) |
---|
Värmeledningsförmåga | 15,8 W/(m·K) |
---|
1a jonisationspotential | 633,1 kJ/mol |
---|
2a jonisationspotential | 1235,0 kJ/mol |
---|
3e jonisationspotential | 2388,6 kJ/mol |
---|
4e jonisationspotential | 7090,6 kJ/mol |
---|
5e jonisationspotential | 8843 kJ/mol |
---|
6e jonisationspotential | 10679 kJ/mol |
---|
7e jonisationspotential | 13310 kJ/mol |
---|
8e jonisationspotential | 15250 kJ/mol |
---|
9e jonisationspotential | 17370 kJ/mol |
---|
10e jonisationspotential | 21726 kJ/mol |
---|
Stabilaste isotoper |
---|
|
SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Skandium är ett grundämne. Skandium tillhör gruppen jordartsmetaller. Ämnet förekommer i sällsynta mineraler från Skandinavien och klassas tillsammans med yttrium som en sällsynt jordartsmetall. Det upptäcktes 1879 av Lars Fredrik Nilson i mineral från Ytterby gruva i Stockholms skärgård och är uppkallat efter Skandinavien.
Källor
- Nationalencyklopedin 16. Bra Böcker. 1989. Sid. 506. ISBN 91-7024-621-1
- Sherwood, Martin (1990). Kemin, Grundämnen & föreningar. Bonniers. Sid. 58. ISBN 91-34-50893-7
Se även