Dysprosium

Från GuldWiki
Dysprosium
Tecken
Dy
Atomnr.
66
Grupp
3
Period
6
Block
f
Allmänt
Ämnesklasslantanoider
Densitet8551 kg/m3 (273 K)
UtseendeSilvrigt vit
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa162,50 u
Atomradie (beräknad)175 (228) pm
Elektronkonfiguration[Xe]4f106s2
e per skal2, 8, 18, 28, 8, 2
Oxidationstillstånd (O)3 (svag bas)
KristallstrukturHexagonal
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillståndfast
Smältpunkt1680 K (1407 °C)
Kokpunkt2840 K (2567 °C)
Molvolym19,01 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme230 kJ/mol
Smältvärme11,06 kJ/mol
Ljudhastighet2170 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet1,22 (Paulingskalan)
Värmekapacitet170 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga1,08·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga10,7 W/(m·K)
1a jonisationspotential573,0 kJ/mol
2a jonisationspotential1130 kJ/mol
3e jonisationspotential2200 kJ/mol
4e jonisationspotential3990 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
152Dy syntetisk 2,38 timmar ε
α
0,600
3,727
152Tb
148Gd
153Dy syntetisk 6,5 timmar ε 2,171 153Tb
154Dy syntetisk 3·106 år α 2,947 150Gd
155Dy syntetisk 9,9 timmar ε 2,095 155Tb
156Dy 0,06 % 156Dy, stabil isotop med 90 neutroner
157Dy syntetisk 8,14 timmar ε 1,341 157Tb
158Dy 0,10 % 158Dy, stabil isotop med 92 neutroner
159Dy syntetisk 144,4 dagar ε 0,366 159Tb
160Dy 2,34 % 160Dy, stabil isotop med 94 neutroner
161Dy 18,91 % 161Dy, stabil isotop med 95 neutroner
162Dy 25,51 % 162Dy, stabil isotop med 96 neutroner
163Dy 24,90 % 163Dy, stabil isotop med 97 neutroner
164Dy 28,18 % 164Dy, stabil isotop med 98 neutroner
165Dy syntetisk 2,334 timmar β- 1,286 165Ho
166Dy syntetisk 81,6 timmar β- 0,486 166Ho
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Dysprosium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Dysprosium förekommer inte i naturen som rent grundämne, men förekommer i vissa mineraler som xenotim. Dysprosium upptäcktes första gången 1886 av Paul Émile Lecoq de Boisbaudran. Det isolerades dock inte i ren form före 1950-talet. 99 procent av världens tillgång på metallen produceras i Kina.[1]

Se även

Källor

  1. "China Tightens Grip on Rare Minerals", New York Times, 2009-08-31.