| Dysprosium |
|
|
|
|---|
| Allmänt |
|---|
| Ämnesklass | lantanoider |
|---|
| Densitet | 8551 kg/m3 (273 K) |
|---|
| Utseende | Silvrigt vit |
|---|
|
|
| Atomens egenskaper |
|---|
| Atommassa | 162,50 u |
|---|
| Atomradie (beräknad) | 175 (228) pm |
|---|
| Elektronkonfiguration | [Xe]4f106s2 |
|---|
| e– per skal | 2, 8, 18, 28, 8, 2 |
|---|
| Oxidationstillstånd (O) | 3 (svag bas) |
|---|
| Kristallstruktur | Hexagonal |
|---|
| Ämnets fysiska egenskaper |
|---|
| Aggregationstillstånd | fast |
|---|
| Smältpunkt | 1680 K (1407 °C) |
|---|
| Kokpunkt | 2840 K (2567 °C) |
|---|
| Molvolym | 19,01 ·10-6 m3/mol |
|---|
| Ångbildningsvärme | 230 kJ/mol |
|---|
| Smältvärme | 11,06 kJ/mol |
|---|
| Ljudhastighet | 2170 m/s vid 293,15 K |
|---|
| Diverse |
|---|
| Elektronegativitet | 1,22 (Paulingskalan) |
|---|
| Värmekapacitet | 170 J/(kg·K) |
|---|
| Elektrisk ledningsförmåga | 1,08·106 S/m (Ω−1·m−1) |
|---|
| Värmeledningsförmåga | 10,7 W/(m·K) |
|---|
| 1a jonisationspotential | 573,0 kJ/mol |
|---|
| 2a jonisationspotential | 1130 kJ/mol |
|---|
| 3e jonisationspotential | 2200 kJ/mol |
|---|
| 4e jonisationspotential | 3990 kJ/mol |
|---|
| Stabilaste isotoper |
|---|
| Isotop
|
F %
|
Halv.tid
|
Typ
|
Energi (MeV)
|
Prod.
|
| 152Dy
|
syntetisk
|
2,38 timmar
|
ε α
|
0,600 3,727
|
152Tb 148Gd
|
| 153Dy
|
syntetisk
|
6,5 timmar
|
ε
|
2,171
|
153Tb
|
| 154Dy
|
syntetisk
|
3·106 år
|
α
|
2,947
|
150Gd
|
| 155Dy
|
syntetisk
|
9,9 timmar
|
ε
|
2,095
|
155Tb
|
| 156Dy
|
0,06 %
|
156Dy, stabil isotop med 90 neutroner
|
| 157Dy
|
syntetisk
|
8,14 timmar
|
ε
|
1,341
|
157Tb
|
| 158Dy
|
0,10 %
|
158Dy, stabil isotop med 92 neutroner
|
| 159Dy
|
syntetisk
|
144,4 dagar
|
ε
|
0,366
|
159Tb
|
| 160Dy
|
2,34 %
|
160Dy, stabil isotop med 94 neutroner
|
| 161Dy
|
18,91 %
|
161Dy, stabil isotop med 95 neutroner
|
| 162Dy
|
25,51 %
|
162Dy, stabil isotop med 96 neutroner
|
| 163Dy
|
24,90 %
|
163Dy, stabil isotop med 97 neutroner
|
| 164Dy
|
28,18 %
|
164Dy, stabil isotop med 98 neutroner
|
| 165Dy
|
syntetisk
|
2,334 timmar
|
β-
|
1,286
|
165Ho
|
| 166Dy
|
syntetisk
|
81,6 timmar
|
β-
|
0,486
|
166Ho
| |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Dysprosium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Dysprosium förekommer inte i naturen som rent grundämne, men förekommer i vissa mineraler som xenotim. Dysprosium upptäcktes första gången 1886 av Paul Émile Lecoq de Boisbaudran. Det isolerades dock inte i ren form före 1950-talet. 99 procent av världens tillgång på metallen produceras i Kina.[1]
Se även
Källor