| Niob |
 |
|
|
|---|
| Allmänt |
|---|
| Ämnesklass | övergångsmetaller |
|---|
| Densitet | 8 570 kg/m3 (273 K) |
|---|
| Hårdhet | 6 |
|---|
| Utseende | Grå metallisk |
|---|
|
|
| Atomens egenskaper |
|---|
| Atommassa | 92,906 38 u |
|---|
| Atomradie (beräknad) | 145 (198) pm |
|---|
| Kovalent radie | 137 pm |
|---|
| Elektronkonfiguration | [Kr]4d45s1 |
|---|
| e– per skal | 2, 8, 18, 12, 1 |
|---|
| Oxidationstillstånd (O) | 5, 3 (svag syra) |
|---|
| Ämnets fysiska egenskaper |
|---|
| Aggregationstillstånd | fast |
|---|
| Smältpunkt | 2 750 K (2 477 °C) |
|---|
| Kokpunkt | 5 017 K (4 744 °C) |
|---|
| Molvolym | 10,83 ·10-6 m3/mol |
|---|
| Ångbildningsvärme | 696,6 kJ/mol |
|---|
| Smältvärme | 26,4 kJ/mol |
|---|
| Ångtryck | 0,075 5 Pa vid 2741 K |
|---|
| Ljudhastighet | 3 480 m/s vid 293,15 K |
|---|
| Diverse |
|---|
| Elektronegativitet | 1,6 (Paulingskalan) |
|---|
| Värmekapacitet | 265 J/(kg·K) |
|---|
| Elektrisk ledningsförmåga | 6,93 106 S/m (Ω−1·m−1) |
|---|
| Värmeledningsförmåga | 53,7 W/(m·K) |
|---|
| 1a jonisationspotential | 652,1 kJ/mol |
|---|
| 2a jonisationspotential | 1 380 kJ/mol |
|---|
| 3e jonisationspotential | 2 416 kJ/mol |
|---|
| 4e jonisationspotential | 3 700 kJ/mol |
|---|
| 5e jonisationspotential | 4 877 kJ/mol |
|---|
| 6e jonisationspotential | 9 847 kJ/mol |
|---|
| 7e jonisationspotential | 12 100 kJ/mol |
|---|
| Stabilaste isotoper |
|---|
|
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Niob är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, som kallade det nyupptäckta ämnet columbium efter mineralet columbite (på svenska kolumbit), där ämnet upptäcktes. Namnet niob kommer av Niobe, en gestalt i antik mytologi.
Förekomst
En niobmalm är kolumbit (columbite), där niob finns i varierande halter tillsammans med tantal och i sammansättningar med järn och mangan, vardagligt kallad coltan. Denna förekommer bland annat i Massachusetts i USA.
Järn-kolumbit, Fe2Nb2O6, niobit, finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge. Järnkolumbit finns även tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.
Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.
Niobföreningar
Användning
Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.
Se även
Källor
