| Neodym |
 |
|
|
|---|
| Allmänt |
|---|
| Ämnesklass | lantanoider |
|---|
| Densitet | 6800 kg/m3 (273 K) |
|---|
| Utseende | Silvrigt vit |
|---|
|
|
| Atomens egenskaper |
|---|
| Atommassa | 144,24 u |
|---|
| Atomradie (beräknad) | 185 (206) pm |
|---|
| Kovalent radie | 164 pm |
|---|
| Elektronkonfiguration | [Xe]4f46s2 |
|---|
| e– per skal | 2, 8, 18, 22, 8, 2 |
|---|
| Oxidationstillstånd (O) | 3 (svag bas) |
|---|
| Kristallstruktur | Hexagonal |
|---|
| Ämnets fysiska egenskaper |
|---|
| Aggregationstillstånd | fast |
|---|
| Smältpunkt | 1297 K (1024 °C) |
|---|
| Kokpunkt | 3373 K (3100 °C) |
|---|
| Molvolym | 20,59 ·10-6 m3/mol |
|---|
| Ångbildningsvärme | 273 kJ/mol |
|---|
| Smältvärme | 7,14 kJ/mol |
|---|
| Ångtryck | 6,03·10-3 Pa vid 2890 K |
|---|
| Ljudhastighet | 2330 m/s vid 293,15 K |
|---|
| Diverse |
|---|
| Elektronegativitet | 1,14 (Paulingskalan) |
|---|
| Värmekapacitet | 190 J/(kg·K) |
|---|
| Elektrisk ledningsförmåga | 1,57·106 S/m (Ω−1·m−1) |
|---|
| Värmeledningsförmåga | 16,5 W/(m·K) |
|---|
| 1a jonisationspotential | 533,1 kJ/mol |
|---|
| 2a jonisationspotential | 1040 kJ/mol |
|---|
| 3e jonisationspotential | 2130 kJ/mol |
|---|
| 4e jonisationspotential | 3900 kJ/mol |
|---|
| Stabilaste isotoper |
|---|
| Isotop
|
F %
|
Halv.tid
|
Typ
|
Energi (MeV)
|
Prod.
|
| 140Nd
|
syntetisk
|
3,37 dagar
|
ε
|
0,222
|
140Pr
|
| 141Nd
|
syntetisk
|
2,49 timmar
|
ε
|
1,823
|
141Pr
|
| 142Nd
|
27,13 %
|
142Nd, stabil isotop med 82 neutroner
|
| 143Nd
|
12,18 %
|
143Nd, stabil isotop med 83 neutroner
|
| 144Nd
|
23,8 %
|
2,29 år
|
α
|
1,905
|
140Ce
|
| 145Nd
|
8,3 %
|
145Nd, stabil isotop med 85 neutroner
|
| 146Nd
|
17,19 %
|
146Nd, stabil isotop med 86 neutroner
|
| 147Nd
|
syntetisk
|
10,98 dagar
|
β-
|
0,896
|
147Pm
|
| 148Nd
|
5,76 %
|
148Nd, stabil isotop med 88 neutroner
|
| 149Nd
|
syntetisk
|
1,728 timmar
|
β-
|
1,691
|
149Pm
|
| 150Nd
|
5,64 %
|
1,1·1019 år
|
β-
|
3,367
|
150Sm
| |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Neodym är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.
Neodym tillsätts vid glastillverkning för att få en blå-röd färg. Neodymfärgat glas används även i lasrar.
Neodym har även fått användning vid tillverkning av permanentmagneter tillsammans med järn och bor. Dessa är starka och används i elmotorer och hårddiskar.
95 procent av världens tillgång på metallen produceras i Kina.[1]
Se även
Källor
.svg){kind=small}