Torium

	Torium
Allmänt
Ämnesklass	aktinoider
Densitet	11724 kg/m3 (273 K)
Hårdhet	3
Utseende	Silvrigt vit
Atomens egenskaper
Atommassa	232,0381 u
Atomradie (beräknad)	180 pm
Elektronkonfiguration	[Rn]6d27s2
e– per skal	2, 8, 18, 32, 18, 10, 2
Oxidationstillstånd (O)	4 (svag bas)
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	fast
Smältpunkt	2028 K (1755 °C)
Kokpunkt	5061 K (4788 °C)
Molvolym	19,80 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	514,4 kJ/mol
Smältvärme	16,1 kJ/mol
Ljudhastighet	2490 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	1,3 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	120 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	6,53·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	54 W/(m·K)
1a jonisationspotential	587 kJ/mol
2a jonisationspotential	1110 kJ/mol
3e jonisationspotential	1930 kJ/mol
4e jonisationspotential	2780 kJ/mol
Stabilaste isotoper
	SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Torium är ett radioaktivt grundämne och tillhör aktiniderna. Isotopen torium-230 kallas även jonium.

Historia

Prästen Hans Morten Thrane Esmark fann ett svart mineral på Løvøya, Porsgrunns kommun|Løvøya, Norge och gav ett prov till sin far, professor Jens Esmark, en känd mineralog som inte kunde identifiera det. Han skickade därför ett prov till den svenske kemisten Jöns Jakob Berzelius för undersökning 1828. Berzelius namngav ämnet efter den fornnordiske åskguden Tor.

Förekomst

Torium finns i små mängder i de flesta berg- och jordarter, det är omkring tre gånger vanligare än uran och ungefär lika vanligt som bly.

Användningsområden

Torium kan användas som kärnbränsle i kärnkraftverk tillsammans med uran. Det har använts som bränsle i forskningsreaktorer men också i kraftproducerande reaktorer. Tidigare har forskning mest gjorts i Tyskland och USA men idag är Indien kanske det enda land som forskar kring att använda torium som kärnbränsle i stor skala.

Indien, som har omkring 25 % av världens toriumreserver, planerar sitt kärnkraftsprogram för att slutligen uteslutande använda torium och fasa ut uran. Dessa ambitiösa planer använder både snabba och termiska reaktorer samt bridreaktorer. Advanced Heavy Water Reactor och KAMINI-reaktorerna är delar av programmet.

Torium har tidigare även brukats som glödnät till fotogenlyktor.

Se även

Sönderfallskedja