| Lantan |
 |
|
|
|---|
| Allmänt |
|---|
| Ämnesklass | lantanoider |
|---|
| Densitet | 6146 kg/m3 (273 K) |
|---|
| Hårdhet | 2,5 |
|---|
| Utseende | Silvrigt vit |
|---|
|
|
| Atomens egenskaper |
|---|
| Atommassa | 138,9055 u |
|---|
| Atomradie (beräknad) | 195 (-) pm |
|---|
| Kovalent radie | 169 pm |
|---|
| Elektronkonfiguration | [Xe]5d16s2 |
|---|
| e– per skal | 2, 8, 18, 18, 9, 2 |
|---|
| Oxidationstillstånd (O) | 3 (stark bas) |
|---|
| Kristallstruktur | Hexagonal |
|---|
| Ämnets fysiska egenskaper |
|---|
| Aggregationstillstånd | fast |
|---|
| Smältpunkt | 1193 K (920 °C) |
|---|
| Kokpunkt | 3730 K (3457 °C) |
|---|
| Molvolym | 22,39 ·10-6 m3/mol |
|---|
| Ångbildningsvärme | 414 kJ/mol |
|---|
| Smältvärme | 6,2 kJ/mol |
|---|
| Ångtryck | 1,33 Pa vid 1193 K |
|---|
| Ljudhastighet | 2475 m/s vid 293,15 K |
|---|
| Diverse |
|---|
| Elektronegativitet | 1,1 (Paulingskalan) |
|---|
| Värmekapacitet | 190 J/(kg·K) |
|---|
| Elektrisk ledningsförmåga | 1,26·106 S/m (Ω−1·m−1) |
|---|
| Värmeledningsförmåga | 13,5 W/(m·K) |
|---|
| 1a jonisationspotential | 538,1 kJ/mol |
|---|
| 2a jonisationspotential | 1067 kJ/mol |
|---|
| 3e jonisationspotential | 1850,3 kJ/mol |
|---|
| 4e jonisationspotential | 4819 kJ/mol |
|---|
| Stabilaste isotoper |
|---|
| Isotop
|
F %
|
Halv.tid
|
Typ
|
Energi (MeV)
|
Prod.
|
| 135La
|
syntetisk
|
19,5 timmar
|
ε
|
1,200
|
135Ba
|
| 136La
|
syntetisk
|
9,87 minuter
|
ε
|
2,870
|
136Ba
|
| 137La
|
syntetisk
|
60000 år
|
ε
|
0,600
|
137Ba
|
| 138La
|
0,09 %
|
1,05·1011 år
|
ε
β-
|
1,737
1,044
|
138Ba
138Ce
|
| 139La
|
99,91 %
|
139La, stabil isotop med 82 neutroner
|
| 140La
|
syntetisk
|
1,6781 dagar
|
β-
|
3,762
|
140Ce
|
| 141La
|
syntetisk
|
3,92 timmar
|
β-
|
2,502
|
141Ce
| |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Lantan är ett grundämne. Lantan är en lantanoid och tillhör de sällsynta jordartsmetallerna. Dessa metaller har en stor efterfrågan inom bland annat elektronikindustrin.
Lantaon upptäcktes 1839 av Carl Gustaf Mosander.[1]
Se även
