| Strontium |
|
|
|
|---|
| Allmänt |
|---|
| Ämnesklass | alkaliska jordartsmetaller |
|---|
| Densitet | 2630 kg/m3 (273 K) |
|---|
| Hårdhet | 1,5 |
|---|
| Utseende | silvrigt vit |
|---|
|
|
| Atomens egenskaper |
|---|
| Atommassa | 87,62 u |
|---|
| Atomradie (beräknad) | 219 pm |
|---|
| Kovalent radie | 192 pm |
|---|
| Elektronkonfiguration | [Kr]5s2 |
|---|
| e– per skal | 2,8,18,8,2 |
|---|
| Oxidationstillstånd (O) | 2 (stark bas) |
|---|
| Kristallstruktur | kubisk ytcentrerad |
|---|
| Ämnets fysiska egenskaper |
|---|
| Aggregationstillstånd | fast |
|---|
| Magnetiska egenskaper | paramagnetisk |
|---|
| Smältpunkt | 1050 K (769 °C) |
|---|
| Kokpunkt | 1655 K (1384 °C) |
|---|
| Molvolym | 33,94 m3/mol |
|---|
| Ångbildningsvärme | 144 kJ/mol |
|---|
| Smältvärme | 8,3 kJ/mol |
|---|
| Ångtryck | 246 Pa vid 1112 K |
|---|
| Diverse |
|---|
| Elektronegativitet | 0,95 (Paulingskalan) |
|---|
| Värmekapacitet | 300 J/(kg·K) |
|---|
| Elektrisk ledningsförmåga | 7,62·106 S/m (Ω−1·m−1) |
|---|
| Värmeledningsförmåga | 35,3 W/(m·K) |
|---|
| 1a jonisationspotential | 549,5 kJ/mol |
|---|
| 2a jonisationspotential | 1064,2 kJ/mol |
|---|
| 3e jonisationspotential | 4138 kJ/mol |
|---|
| Stabilaste isotoper |
|---|
| Isotop
|
F %
|
Halv.tid
|
Typ
|
Energi (MeV)
|
Prod.
|
| 84Sr
|
0,56 %
|
84Sr, stabil isotop med 46 neutroner
|
| 85Sr
|
syntetisk
|
64,84 d
|
ε γ
|
- 0,514
|
85Rb -
|
| 86Sr
|
9,86 %
|
86Sr, stabil isotop med 48 neutroner
|
| 87Sr
|
7,0 %
|
87Sr, stabil isotop med 49 neutroner
|
| 88Sr
|
82,58 %
|
88Sr, stabil isotop med 50 neutroner
|
| 89Sr
|
syntetisk
|
50,52 d
|
ε β-
|
1,49 0,909
|
89Rb 89Y
| |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Strontium är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller och har atomnummer 38 och kemiskt tecken Sr. I ren form är den en mjuk och silvervit metall. Strontium är kraftigt kemiskt reaktivt och måste förvaras skyddat från luft och vatten, i till exempel fotogen. Isotopen strontium-90 förekommer i radioaktivt nedfall efter atombomber och har en halveringstid på 28 år. 90Sr är farlig då strontium på grund av sin likhet med kalcium lagras i skelettet, och försök med råttor har visat att ämnet är cancerogent.
Användning
Ett av de största användningsområdena för strontium är i glaset på katodstrålerör, eftersom röntgenstrålning kan bildas i bildröret. För att strålningen inte ska träffa den som tittar så används strontium i glaset för att blockera röntgenstrålningen. Andra exempel på användningsområden för strontium är:
Förekomst och framställning
Strontium är ganska vanligt i jordskorpan, där det är det 15:e vanligaste grundämnet.
Strontium finns dock aldrig som metall på jorden, men i salter som till exempel strontiumsulfat (SrSO4) och strontiumkarbonat (SrCO3). Man framställer strontium genom smältelektrolys av strontiumklorid (SrCl2):
Vid anoden: 2Cl- → Cl2 + 2 e-
Vid katoden: Sr2+ + 2 e- → Sr
Se även