|
|
| Rad 111: |
Rad 111: |
|
| |
|
| [[Kategori:Grundämnen]] | | [[Kategori:Grundämnen]] |
|
| |
| [[am:ተርቢየም]]
| |
| [[ar:تيربيوم]]
| |
| [[az:Terbitium]]
| |
| [[bn:টারবিয়াম]]
| |
| [[be:Тэрбій]]
| |
| [[be-x-old:Тэрб]]
| |
| [[bg:Тербий]]
| |
| [[bs:Terbij]]
| |
| [[br:Terbiom]]
| |
| [[ca:Terbi]]
| |
| [[cv:Терби]]
| |
| [[ceb:Terbyo]]
| |
| [[cs:Terbium]]
| |
| [[co:Terbiu]]
| |
| [[cy:Terbiwm]]
| |
| [[da:Terbium]]
| |
| [[de:Terbium]]
| |
| [[et:Terbium]]
| |
| [[el:Τέρβιο]]
| |
| [[en:Terbium]]
| |
| [[es:Terbio]]
| |
| [[eo:Terbio]]
| |
| [[eu:Terbio]]
| |
| [[fa:تربیم]]
| |
| [[hif:Terbium]]
| |
| [[fr:Terbium]]
| |
| [[fur:Terbi]]
| |
| [[ga:Teirbiam]]
| |
| [[gv:Çherbium]]
| |
| [[gl:Terbio]]
| |
| [[hak:Thi̍t (鋱)]]
| |
| [[xal:Тербиүм]]
| |
| [[ko:터븀]]
| |
| [[hy:Տերբիում]]
| |
| [[hi:टर्बियम]]
| |
| [[hr:Terbij]]
| |
| [[io:Terbio]]
| |
| [[id:Terbium]]
| |
| [[ia:Terbium]]
| |
| [[it:Terbio]]
| |
| [[he:טרביום]]
| |
| [[jv:Terbium]]
| |
| [[kn:ಟೆರ್ಬಿಯಮ್]]
| |
| [[ka:ტერბიუმი]]
| |
| [[kv:Тербий]]
| |
| [[mrj:Тербий]]
| |
| [[la:Terbium]]
| |
| [[lv:Terbijs]]
| |
| [[lb:Terbium]]
| |
| [[lt:Terbis]]
| |
| [[lij:Terbio]]
| |
| [[jbo:jinmrterbi]]
| |
| [[hu:Terbium]]
| |
| [[mk:Требиум]]
| |
| [[ml:ടെർബിയം]]
| |
| [[mr:टर्बियम]]
| |
| [[ms:Terbium]]
| |
| [[my:တာဘီယမ်]]
| |
| [[nl:Terbium]]
| |
| [[ja:テルビウム]]
| |
| [[no:Terbium]]
| |
| [[nn:Terbium]]
| |
| [[pnb:ٹربیم]]
| |
| [[pl:Terb]]
| |
| [[pt:Térbio]]
| |
| [[ro:Terbiu]]
| |
| [[qu:Terbyu]]
| |
| [[ru:Тербий]]
| |
| [[sah:Тербиум]]
| |
| [[stq:Terbium]]
| |
| [[scn:Terbiu]]
| |
| [[simple:Terbium]]
| |
| [[sk:Terbium]]
| |
| [[sl:Terbij]]
| |
| [[ckb:تێربیۆم]]
| |
| [[sr:Тербијум]]
| |
| [[sh:Terbijum]]
| |
| [[fi:Terbium]]
| |
| [[ta:டெர்பியம்]]
| |
| [[th:เทอร์เบียม]]
| |
| [[tr:Terbiyum]]
| |
| [[uk:Тербій]]
| |
| [[ur:ٹربیئم]]
| |
| [[ug:تېربىي]]
| |
| [[vep:Terbii]]
| |
| [[vi:Terbi]]
| |
| [[war:Terbyo]]
| |
| [[yo:Terbium]]
| |
| [[zh-yue:鋱]]
| |
| [[zh:铽]]
| |
Nuvarande version från 25 februari 2013 kl. 07.32
| Terbium |
 |
|
|
|---|
| Allmänt |
|---|
| Ämnesklass | lantanoider |
|---|
| Densitet | 8219 kg/m3 (273 K) |
|---|
| Hårdhet | ingen uppgift |
|---|
| Utseende | Silvrigt vit |
|---|
|
|
| Atomens egenskaper |
|---|
| Atommassa | 158,92534 u |
|---|
| Atomradie (beräknad) | 175 (225) pm |
|---|
| Elektronkonfiguration | [Xe]4f96s2 |
|---|
| e– per skal | 2, 8, 18, 27, 8, 2 |
|---|
| Oxidationstillstånd (O) | 4 (svag bas) |
|---|
| Kristallstruktur | Hexagonal |
|---|
| Ämnets fysiska egenskaper |
|---|
| Aggregationstillstånd | fast |
|---|
| Smältpunkt | 1629 K (1356 °C) |
|---|
| Kokpunkt | 3503 K (3230 °C) |
|---|
| Molvolym | 19,3 ·10-6 m3/mol |
|---|
| Ångbildningsvärme | 330,9 kJ/mol |
|---|
| Smältvärme | 10,8 kJ/mol |
|---|
| Ljudhastighet | 2620 m/s vid 293,15 K |
|---|
| Diverse |
|---|
| Elektronegativitet | 1,2 (Paulingskalan) |
|---|
| Värmekapacitet | 180 J/(kg·K) |
|---|
| Elektrisk ledningsförmåga | 0,889·106 S/m (Ω−1·m−1) |
|---|
| Värmeledningsförmåga | 11,1 W/(m·K) |
|---|
| 1a jonisationspotential | 565,8 kJ/mol |
|---|
| 2a jonisationspotential | 1110 kJ/mol |
|---|
| 3e jonisationspotential | 2114 kJ/mol |
|---|
| 4e jonisationspotential | 3839 kJ/mol |
|---|
| Stabilaste isotoper |
|---|
| Isotop
|
F %
|
Halv.tid
|
Typ
|
Energi (MeV)
|
Prod.
|
| 155Tb
|
syntetisk
|
5,32 dagar
|
ε
|
0,821
|
155Gd
|
| 156Tb
|
syntetisk
|
5,35 dagar
|
ε
|
2,444
|
156Gd
|
| 157Tb
|
syntetisk
|
71 år
|
ε
|
0,060
|
157Gd
|
| 158Tb
|
syntetisk
|
180 år
|
ε
β-
|
1,220
0,937
|
157Gd
158Dy
|
| 159Tb
|
100 %
|
159Tb, stabil isotop med 94 neutroner
|
| 160Tb
|
syntetisk
|
72,3 dagar
|
β-
|
1,835
|
160Dy
|
| 161Tb
|
syntetisk
|
6,88 dagar
|
β-
|
0,593
|
161Dy
| |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Terbium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Det har fått sitt namn efter Ytterby gruva i Stockholms skärgård.
Förekomst
I naturen hittar man terbium i mineral som cerit, gadolinit, euxenit och monazit.[1] Kina producerar 99 procent av världens tillgång på terbium.[2]
Användningsområde
I optiska komponenter ger terbium upphov till ett grönt ljus (fluorescens) och den används inom laserteknik[3], lysrör, lågenergilampor och bildrör för TV-apparater.
Se även
Källor
