| Terbium |
|
|
|
|---|
| Allmänt |
|---|
| Ämnesklass | lantanoider |
|---|
| Densitet | 8219 kg/m3 (273 K) |
|---|
| Hårdhet | ingen uppgift |
|---|
| Utseende | Silvrigt vit |
|---|
|
|
| Atomens egenskaper |
|---|
| Atommassa | 158,92534 u |
|---|
| Atomradie (beräknad) | 175 (225) pm |
|---|
| Elektronkonfiguration | [Xe]4f96s2 |
|---|
| e– per skal | 2, 8, 18, 27, 8, 2 |
|---|
| Oxidationstillstånd (O) | 4 (svag bas) |
|---|
| Kristallstruktur | Hexagonal |
|---|
| Ämnets fysiska egenskaper |
|---|
| Aggregationstillstånd | fast |
|---|
| Smältpunkt | 1629 K (1356 °C) |
|---|
| Kokpunkt | 3503 K (3230 °C) |
|---|
| Molvolym | 19,3 ·10-6 m3/mol |
|---|
| Ångbildningsvärme | 330,9 kJ/mol |
|---|
| Smältvärme | 10,8 kJ/mol |
|---|
| Ljudhastighet | 2620 m/s vid 293,15 K |
|---|
| Diverse |
|---|
| Elektronegativitet | 1,2 (Paulingskalan) |
|---|
| Värmekapacitet | 180 J/(kg·K) |
|---|
| Elektrisk ledningsförmåga | 0,889·106 S/m (Ω−1·m−1) |
|---|
| Värmeledningsförmåga | 11,1 W/(m·K) |
|---|
| 1a jonisationspotential | 565,8 kJ/mol |
|---|
| 2a jonisationspotential | 1110 kJ/mol |
|---|
| 3e jonisationspotential | 2114 kJ/mol |
|---|
| 4e jonisationspotential | 3839 kJ/mol |
|---|
| Stabilaste isotoper |
|---|
| Isotop
|
F %
|
Halv.tid
|
Typ
|
Energi (MeV)
|
Prod.
|
| 155Tb
|
syntetisk
|
5,32 dagar
|
ε
|
0,821
|
155Gd
|
| 156Tb
|
syntetisk
|
5,35 dagar
|
ε
|
2,444
|
156Gd
|
| 157Tb
|
syntetisk
|
71 år
|
ε
|
0,060
|
157Gd
|
| 158Tb
|
syntetisk
|
180 år
|
ε β-
|
1,220 0,937
|
157Gd 158Dy
|
| 159Tb
|
100 %
|
159Tb, stabil isotop med 94 neutroner
|
| 160Tb
|
syntetisk
|
72,3 dagar
|
β-
|
1,835
|
160Dy
|
| 161Tb
|
syntetisk
|
6,88 dagar
|
β-
|
0,593
|
161Dy
| |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Terbium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Det har fått sitt namn efter Ytterby gruva i Stockholms skärgård.
Förekomst
I naturen hittar man terbium i mineral som cerit, gadolinit, euxenit och monazit.[1] Kina producerar 99 procent av världens tillgång på terbium.[2]
Användningsområde
I optiska komponenter ger terbium upphov till ett grönt ljus (fluorescens) och den används inom laserteknik[3], lysrör, lågenergilampor och bildrör för TV-apparater.
Se även
Källor