Terbium

Terbium
Tecken Tb Atomnr. 65 Grupp 3 Period 6 Block f
Allmänt
Ämnesklass	lantanoider
Densitet	8219 kg/m3 (273 K)
Hårdhet	ingen uppgift
Utseende	Silvrigt vit
Atomens egenskaper
Atommassa	158,92534 u
Atomradie (beräknad)	175 (225) pm
Elektronkonfiguration	[Xe]4f96s2
e– per skal	2, 8, 18, 27, 8, 2
Oxidationstillstånd (O)	4 (svag bas)
Kristallstruktur	Hexagonal
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	fast
Smältpunkt	1629 K (1356 °C)
Kokpunkt	3503 K (3230 °C)
Molvolym	19,3 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	330,9 kJ/mol
Smältvärme	10,8 kJ/mol
Ljudhastighet	2620 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	1,2 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	180 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	0,889·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	11,1 W/(m·K)
1a jonisationspotential	565,8 kJ/mol
2a jonisationspotential	1110 kJ/mol
3e jonisationspotential	2114 kJ/mol
4e jonisationspotential	3839 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 155Tb syntetisk 5,32 dagar ε 0,821 155Gd 156Tb syntetisk 5,35 dagar ε 2,444 156Gd 157Tb syntetisk 71 år ε 0,060 157Gd 158Tb syntetisk 180 år ε β- 1,220 0,937 157Gd 158Dy 159Tb 100 % 159Tb, stabil isotop med 94 neutroner 160Tb syntetisk 72,3 dagar β- 1,835 160Dy 161Tb syntetisk 6,88 dagar β- 0,593 161Dy
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Terbium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Det har fått sitt namn efter Ytterby gruva i Stockholms skärgård.

Förekomst

I naturen hittar man terbium i mineral som cerit, gadolinit, euxenit och monazit. Kina producerar 99 procent av världens tillgång på terbium.

Användningsområde

I optiska komponenter ger terbium upphov till ett grönt ljus (fluorescens) och den används inom laserteknik, lysrör, lågenergilampor och bildrör för TV-apparater.

Se även

• Periodiska systemet