Rubidium: Skillnad mellan sidversioner

	Rubidium
Allmänt
Ämnesklass	alkalimetaller
Densitet	1532 kg/m3 (273 K)
Hårdhet	0,3
Utseende	silvrigt vit/grå
Atomens egenskaper
Atommassa	85,4678 u
Atomradie (beräknad)	235 (265) pm
Kovalent radie	211 pm
van der Waalsradie	244 pm
Elektronkonfiguration	[Kr]5s1;
e– per skal	2,8,18,8,1
Oxidationstillstånd (O)	1, (stark bas)
Kristallstruktur	Kubisk rymdcentrerad;
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	fast
Magnetiska egenskaper	icke magnetisk
Smältpunkt	312,46 K (39 °C)
Kokpunkt	961 K (688 °C)
Molvolym	5576 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	72,216 kJ/mol
Smältvärme	2,192 kJ/mol
Ångtryck	1,56·10-4 Pa vid 312,6 K
Ljudhastighet	1300 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	0,82 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	363 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	7,79·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	58,2 W/(m·K)
1a jonisationspotential	403,0 kJ/mol
2a jonisationspotential	2633 kJ/mol
3e jonisationspotential	3860 kJ/mol
4e jonisationspotential	5080 kJ/mol
5e jonisationspotential	6850 kJ/mol
6e jonisationspotential	8140 kJ/mol
7e jonisationspotential	9570 kJ/mol
8e jonisationspotential	13120 kJ/mol
9e jonisationspotential	14500 kJ/mol
10e jonisationspotential	26740 kJ/mol
Stabilaste isotoper
	SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Nuvarande version från 26 februari 2013 kl. 16.32

Rubidium är ett grundämne som tillhör gruppen alkalimetaller.

Rubidium upptäcktes första gången av Robert Bunsen och Gustav Kirchhoff i Heidelberg 1861 genom att använda spektroskopi. På grund av de ljusa röda linjerna i strålningen valde de ett latinskt namn, rubidus, som har betydelsen mörkröd.

Rubidium utnyttjas framför allt i oscillatorer till atomur (rubidiumbaserade oscillatorer är avsevärt billigare än cesiumbaserade men inte fullt så stabila) och vid datering av meteoriter. Rubidium är mycket sällsynt men brukar förekomma i kristaller i mineral i nämnda himlakroppar. Man vet att ca 25 procent av alla rubidiumatomer är den radioaktiva isotopen ⁸⁷Rb. Denna isotop, som har en halveringstid på 47 miljarder år, sönderfaller i ⁸⁷Sr och all ⁸⁷Sr i universum har tillkommit på detta sätt. Eftersom solsystemet är mycket yngre finns det mesta ⁸⁷Rb kvar. När en meteorit bildas stängs ⁸⁷Rb in och det ⁸⁷Sr som bildas likaså. Förhållandet mellan mängderna av de båda isotoperna ger således ett mått på meteoritens ålder.

Källa: Astronomy November 2003

Med fluor bildar rubidium det explosiva ämnet rubidiumfluorid.

Se även

Periodiska systemet
[1] - Videoklipp från Discovery.

@@ Rad 60: / Rad 60: @@
   |förekomst           = [[syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
   |halveringstid       = 18,65 dagar
-  |sönderfallstyp      = [[beta-sönderfall|β<sup>-<sup>]]<br />[[gammastrålning|γ]]
+  |sönderfallstyp      = [[beta-sönderfall|β<sup>-</sup>]]<br />[[gammastrålning|γ]]
   |sönderfallsenergi   = 1,775<br />1,0767
   |sönderfallsprodukt  = <sup>87</sup>[[strontium|Sr]]
@@ Rad 75: / Rad 75: @@
 '''Rubidium''' är ett [[grundämne]] som tillhör gruppen [[alkalimetaller]].
-Rubidium upptäcktes första gången av [[Robert Bunsen]] och [[Gustav Kirchhoff]] i [[Heidelberg]] [[1861]] genom att använda [[spektroskopi]]. På grund av de ljusa röda linjerna i strålningen valde de ett [[latin]]skt namn, rubidus, som har betydelsen mörkröd.
+Rubidium upptäcktes första gången av Robert Bunsen och Gustav Kirchhoff i Heidelberg 1861 genom att använda [[spektroskopi]]. På grund av de ljusa röda linjerna i strålningen valde de ett latinskt namn, rubidus, som har betydelsen mörkröd.
 Rubidium utnyttjas framför allt i oscillatorer till [[atomur]] (rubidiumbaserade oscillatorer är avsevärt billigare än [[cesium]]baserade men inte fullt så stabila) och vid datering av [[meteorit]]er. Rubidium är mycket sällsynt men brukar förekomma i kristaller i [[mineral]] i nämnda himlakroppar. Man vet att ca 25 procent av alla rubidiumatomer är den [[radioaktivitet|radioaktiva]] [[isotop]]en <sup>87</sup>Rb.  Denna isotop, som har en [[halveringstid]] på 47 miljarder år, [[sönderfall]]er i <sup>87</sup>[[strontium|Sr]] och all <sup>87</sup>Sr i [[universum]] har tillkommit på detta sätt. Eftersom [[solsystemet]] är mycket yngre finns det mesta <sup>87</sup>Rb kvar. När en meteorit bildas stängs <sup>87</sup>Rb in och det <sup>87</sup>Sr som bildas likaså. Förhållandet mellan mängderna av de båda isotoperna ger således ett mått på meteoritens ålder.
@@ Rad 90: / Rad 90: @@
 [[Kategori:Grundämnen]]
-{{Link GA|en}}
-[[af:Rubidium]]
-[[am:ሩቢዲየም]]
-[[ar:روبيديوم]]
-[[an:Rubidio]]
-[[az:Rubidium]]
-[[bn:রুবিডিয়াম]]
-[[be:Рубідый]]
-[[be-x-old:Рубід]]
-[[bg:Рубидий]]
-[[bs:Rubidij]]
-[[br:Rubidiom]]
-[[ca:Rubidi]]
-[[cv:Рубиди]]
-[[ceb:Rubidyo]]
-[[cs:Rubidium]]
-[[co:Rubidiu]]
-[[cy:Rwbidiwm]]
-[[da:Rubidium]]
-[[de:Rubidium]]
-[[et:Rubiidium]]
-[[el:Ρουβίδιο]]
-[[en:Rubidium]]
-[[es:Rubidio]]
-[[eo:Rubidio]]
-[[eu:Rubidio]]
-[[fa:روبیدیم]]
-[[hif:Rubidium]]
-[[fr:Rubidium]]
-[[fur:Rubidi]]
-[[ga:Rúbaidiam]]
-[[gv:Rubiddjum]]
-[[gl:Rubidio]]
-[[hak:Lù]]
-[[xal:Рубидиум]]
-[[ko:루비듐]]
-[[hy:Ռուբիդիում]]
-[[hi:रुबिडियम]]
-[[hr:Rubidij]]
-[[io:Rubidio]]
-[[id:Rubidium]]
-[[ia:Rubidium]]
-[[is:Rúbidín]]
-[[it:Rubidio]]
-[[he:רובידיום]]
-[[jv:Rubidium]]
-[[kn:ರುಬಿಡಿಯಮ್]]
-[[ka:რუბიდიუმი]]
-[[kk:Рубидий]]
-[[sw:Rubidi]]
-[[kv:Рубидий]]
-[[ku:Rubîdyûm]]
-[[mrj:Рубидий]]
-[[la:Rubidium]]
-[[lv:Rubīdijs]]
-[[lb:Rubidium]]
-[[lt:Rubidis]]
-[[lij:Rubiddio]]
-[[jbo:xunsodna]]
-[[hu:Rubídium]]
-[[mk:Рубидиум]]
-[[ml:റൂബിഡിയം]]
-[[mr:रुबिडियम]]
-[[ms:Rubidium]]
-[[my:ရူဘီဒီယမ်]]
-[[nl:Rubidium]]
-[[ja:ルビジウム]]
-[[no:Rubidium]]
-[[nn:Rubidium]]
-[[oc:Rubidi]]
-[[uz:Rubidiy]]
-[[pa:ਰੁਬੀਡੀਅਮ]]
-[[pnb:روبیڈیم]]
-[[pl:Rubid]]
-[[pt:Rubídio]]
-[[ro:Rubidiu]]
-[[qu:Rubidyu]]
-[[ru:Рубидий]]
-[[sah:Рубидиум]]
-[[stq:Rubidium]]
-[[sq:Rubidiumi]]
-[[scn:Rubidiu]]
-[[simple:Rubidium]]
-[[sk:Rubídium]]
-[[sl:Rubidij]]
-[[ckb:ڕۆبیدیۆم]]
-[[sr:Рубидијум]]
-[[sh:Rubidijum]]
-[[fi:Rubidium]]
-[[tl:Rubidyo]]
-[[ta:ருபீடியம்]]
-[[th:รูบิเดียม]]
-[[tr:Rubidyum]]
-[[uk:Рубідій]]
-[[ug:رۇبىدىي]]
-[[vep:Rubidii]]
-[[vi:Rubiđi]]
-[[wa:Rubidiom]]
-[[war:Rubidyo]]
-[[yi:רובידיום]]
-[[yo:Rubidium]]
-[[zh-yue:銣]]
-[[zh:铷]]