Neodym

Neodym
Tecken Nd Atomnr. 60 Grupp 3 Period 6 Block f
Allmänt
Ämnesklass	lantanoider
Densitet	6800 kg/m3 (273 K)
Utseende	Silvrigt vit
Atomens egenskaper
Atommassa	144,24 u
Atomradie (beräknad)	185 (206) pm
Kovalent radie	164 pm
Elektronkonfiguration	[Xe]4f46s2
e– per skal	2, 8, 18, 22, 8, 2
Oxidationstillstånd (O)	3 (svag bas)
Kristallstruktur	Hexagonal
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	fast
Smältpunkt	1297 K (1024 °C)
Kokpunkt	3373 K (3100 °C)
Molvolym	20,59 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	273 kJ/mol
Smältvärme	7,14 kJ/mol
Ångtryck	6,03·10-3 Pa vid 2890 K
Ljudhastighet	2330 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	1,14 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	190 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	1,57·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	16,5 W/(m·K)
1a jonisationspotential	533,1 kJ/mol
2a jonisationspotential	1040 kJ/mol
3e jonisationspotential	2130 kJ/mol
4e jonisationspotential	3900 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 140Nd syntetisk 3,37 dagar ε 0,222 140Pr 141Nd syntetisk 2,49 timmar ε 1,823 141Pr 142Nd 27,13 % 142Nd, stabil isotop med 82 neutroner 143Nd 12,18 % 143Nd, stabil isotop med 83 neutroner 144Nd 23,8 % 2,29 år α 1,905 140Ce 145Nd 8,3 % 145Nd, stabil isotop med 85 neutroner 146Nd 17,19 % 146Nd, stabil isotop med 86 neutroner 147Nd syntetisk 10,98 dagar β- 0,896 147Pm 148Nd 5,76 % 148Nd, stabil isotop med 88 neutroner 149Nd syntetisk 1,728 timmar β- 1,691 149Pm 150Nd 5,64 % 1,1·1019 år β- 3,367 150Sm
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Neodym är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.

Neodym tillsätts vid glastillverkning för att få en blå-röd färg. Neodymfärgat glas används även i lasrar.

Neodym har även fått användning vid tillverkning av permanentmagneter tillsammans med järn och bor. Dessa är starka och används i elmotorer och hårddiskar.

95 procent av världens tillgång på metallen produceras i Kina.

Se även

• Periodiska systemet
• Traktionsmotor
• Permanent Magnet Motor Drives, Eckhart Nipp, KTH 1999