Silver: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 65: | Rad 65: | ||
Metallen används ofta till smycken. Det används också som elektrisk ledare där mycket höga krav på låg [[resistans]] krävs, exempelvis till inneslutning av [[supraledare|supraledande]] material i de största [[elektromagnet]]erna. Tanken är att om kylningen av supraledaren fallererar så att supraledningen upphör, så ska de mycket stora strömmar det är frågan om kunna gå genom silvret istället utan att ge så höga temperaturer att ledarna smälter. Detta eftersom silver lär ha den lägsta resistansen av alla icke-supraledande ämnen vid tänkbara temperaturer. Silver har också en mycket hög [[värmeledningsförmåga]]. | Metallen används ofta till smycken. Det används också som elektrisk ledare där mycket höga krav på låg [[resistans]] krävs, exempelvis till inneslutning av [[supraledare|supraledande]] material i de största [[elektromagnet]]erna. Tanken är att om kylningen av supraledaren fallererar så att supraledningen upphör, så ska de mycket stora strömmar det är frågan om kunna gå genom silvret istället utan att ge så höga temperaturer att ledarna smälter. Detta eftersom silver lär ha den lägsta resistansen av alla icke-supraledande ämnen vid tänkbara temperaturer. Silver har också en mycket hög [[värmeledningsförmåga]]. | ||
Silver är godkänt som | Silver är godkänt som färgämne i livsmedel, med [[E-nummer]] E 174. | ||
Den kemiska beteckningen '''Ag''' kommer av ''argentum'', det latinska ordet för silver (betyder även ''pengar''). | Den kemiska beteckningen '''Ag''' kommer av ''argentum'', det latinska ordet för silver (betyder även ''pengar''). | ||
| Rad 78: | Rad 78: | ||
I andra länder har dock lägre silverhalt tidigare tolererats, och 12-lödigt silver (75 % silverhalt) var vanligt i många länder.<ref>''Gammalt silver ur kulturens samlingar'', Bengt Bengtsson</ref> | I andra länder har dock lägre silverhalt tidigare tolererats, och 12-lödigt silver (75 % silverhalt) var vanligt i många länder.<ref>''Gammalt silver ur kulturens samlingar'', Bengt Bengtsson</ref> | ||
Cirka 44 % | Cirka 44% av allt silver användes förr inom fotoindustrin. Denna siffra har dock minskat med införandet av digitala kameror, och var 2007 snarare 14 %<!-- står i en-wp-->. Silver används även i lödmaterial, mynt, elektriska kontakter och i högkapacitetsbatterier. [[Silverklorid]] är genomskinligt och används ibland som glascement. Inom sjukvården används silver som antibakteriellt medel, bland annat i vissa förband och uretrakatetrar. | ||
En ''silvertacka'' är ett stycke silver som kan vara gjuten eller pressad. Värdet på en silvertacka är beroende av dess vikt. Det vanligaste förekommande viktmåttet är troy [[uns]]. En silvertacka kan variera i vikt från 1 troy [[uns]] (31,1 gram) till 1000 troy [[uns]] (31,1 kg). | En ''silvertacka'' är ett stycke silver som kan vara gjuten eller pressad. Värdet på en silvertacka är beroende av dess vikt. Det vanligaste förekommande viktmåttet är troy [[uns]]. En silvertacka kan variera i vikt från 1 troy [[uns]] (31,1 gram) till 1000 troy [[uns]] (31,1 kg). | ||
| Rad 99: | Rad 99: | ||
[[Kategori:Silver| ]] | [[Kategori:Silver| ]] | ||
[[Kategori:Grundämnen]] | [[Kategori:Grundämnen]] | ||
Nuvarande version från 3 april 2013 kl. 14.25
| Silver | |||||||||||||||||||||||||
| | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||
| Ämnesklass | övergångsmetaller | ||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 10 490 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | 2,5 | ||||||||||||||||||||||||
| Utseende | Glimrande vit metall | ||||||||||||||||||||||||
|
| |||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 107,8682 u | ||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 160 (165) pm | ||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 153 pm | ||||||||||||||||||||||||
| van der Waalsradie | 172 pm | ||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Kr]4d105s1 | ||||||||||||||||||||||||
| e– per skal | 2, 8, 18, 18, 1 | ||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (O) | 1 (amfoterisk) | ||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | Kubisk tätpackning (ccp) | ||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | fast | ||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 1234,93 K (961,78 °C) | ||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 2435 K (2162 °C) | ||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 10,72 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 250,58 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 11,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 0,34 Pa vid 1234 K | ||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 3600 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 1,93 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 232 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 63.01 × 106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 429 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 731,0 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 2070 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | 3361 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| Stabilaste isotoper | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. | |||||||||||||||||||||||||
Silver (latinskt namn Argentum) är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen ädelmetaller, och gruppen myntmetaller.
Metallen används ofta till smycken. Det används också som elektrisk ledare där mycket höga krav på låg resistans krävs, exempelvis till inneslutning av supraledande material i de största elektromagneterna. Tanken är att om kylningen av supraledaren fallererar så att supraledningen upphör, så ska de mycket stora strömmar det är frågan om kunna gå genom silvret istället utan att ge så höga temperaturer att ledarna smälter. Detta eftersom silver lär ha den lägsta resistansen av alla icke-supraledande ämnen vid tänkbara temperaturer. Silver har också en mycket hög värmeledningsförmåga.
Silver är godkänt som färgämne i livsmedel, med E-nummer E 174.
Den kemiska beteckningen Ag kommer av argentum, det latinska ordet för silver (betyder även pengar).
Silver är idag (30 december 2010) värt cirka 6,62 kr/g, eller 30,445 $/oz. En oz (troy ounce), som ädelmetaller ofta mäts i, är 31,10348 g.
Användningsområden
Silver har många användningsområden, bland annat för smycken, där det är ett av de vanligaste materialen. Den finaste silverkvalitén i smycken och konstföremål kallas sterlingsilver och består av 92,5 % silver och resten koppar och andra metaller, vilket deklareras genom instämpling av talet 925.
Gränsen för att få kallas silver ligger enligt internationell norm vid silverhalten 83 % eller 830/1000, vilket deklareras genom instämpling av talet 830. Enligt äldre svenska bestämmelser räknade man i sexton-delar, varvid gränsen lagfästes till 131/4 lod, vilket i decimalbråk är ≈82,8 %, det vill säga praktiskt taget detsamma som halten 830.
I andra länder har dock lägre silverhalt tidigare tolererats, och 12-lödigt silver (75 % silverhalt) var vanligt i många länder.[1]
Cirka 44% av allt silver användes förr inom fotoindustrin. Denna siffra har dock minskat med införandet av digitala kameror, och var 2007 snarare 14 %. Silver används även i lödmaterial, mynt, elektriska kontakter och i högkapacitetsbatterier. Silverklorid är genomskinligt och används ibland som glascement. Inom sjukvården används silver som antibakteriellt medel, bland annat i vissa förband och uretrakatetrar.
En silvertacka är ett stycke silver som kan vara gjuten eller pressad. Värdet på en silvertacka är beroende av dess vikt. Det vanligaste förekommande viktmåttet är troy uns. En silvertacka kan variera i vikt från 1 troy uns (31,1 gram) till 1000 troy uns (31,1 kg).

Källor
- ↑ Gammalt silver ur kulturens samlingar, Bengt Bengtsson
- Sherwood, Martin (1990). Kemin, Grundämnen & föreningar. Bonniers. Sid. 28. ISBN 91-34-50893-7
- Nationalencyklopedin. Bra Böcker. 1989. Sid. 446. ISBN 91-7024-621-1
Se även
| Periodiska systemet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| H | He | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Li | Be | B | C | N | O | F | Ne | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Na | Mg | Al | Si | P | S | Cl | Ar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| K | Ca | Sc | Ti | V | Cr | Mn | Fe | Co | Ni | Cu | Zn | Ga | Ge | As | Se | Br | Kr | |||||||||||||||||||||||||
| Rb | Sr | Y | Zr | Nb | Mo | Tc | Ru | Rh | Pd | Ag | Cd | In | Sn | Sb | Te | I | Xe | |||||||||||||||||||||||||
| Cs | Ba | La | Ce | Pr | Nd | Pm | Sm | Eu | Gd | Tb | Dy | Ho | Er | Tm | Yb | Lu | Hf | Ta | W | Re | Os | Ir | Pt | Au | Hg | Tl | Pb | Bi | Po | At | Rn | |||||||||||
| Fr | Ra | Ac | Th | Pa | U | Np | Pu | Am | Cm | Bk | Cf | Es | Fm | Md | No | Lr | Rf | Db | Sg | Bh | Hs | Mt | Ds | Rg | Cn | Uut | Fl | Uup | Lv | Uus | Uuo | |||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||