Hoppa till innehållet

Silver

Från GuldWiki
Version från den 23 februari 2013 kl. 15.59 av Dan Olsson (diskussion | bidrag) (1 version)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Den här artikeln handlar om grundämnet. För andra betydelser, se Silver (olika betydelser).
Silver
Tecken
Ag
Atomnr.
47
Grupp
11
Period
5
Block
d
Allmänt
Ämnesklassövergångsmetaller
Densitet10 490 kg/m3 (273 K)
Hårdhet2,5
UtseendeGlimrande vit metall
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa107,8682 u
Atomradie (beräknad)160 (165) pm
Kovalent radie153 pm
van der Waalsradie172 pm
Elektronkonfiguration[Kr]4d105s1
Elektronkonfiguration
e– per skal2, 8, 18, 18, 1
Oxidationstillstånd (O)1 (amfoterisk)
KristallstrukturKubisk tätpackning (ccp)
Kristallstruktur
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillståndfast
Smältpunkt1234,93 K (961,78 °C)
Kokpunkt2435 K (2162 °C)
Molvolym10,72 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme250,58 kJ/mol
Smältvärme11,3 kJ/mol
Ångtryck0,34 Pa vid 1234 K
Ljudhastighet3600 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet1,93 (Paulingskalan)
Värmekapacitet232 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga63.01 × 106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga429 W/(m·K)
1a jonisationspotential731,0 kJ/mol
2a jonisationspotential2070 kJ/mol
3e jonisationspotential3361 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
107Ag 51,839 % 107Ag, stabil isotop med 60 neutroner
108Ag syntetisk 418 år ε
IT
2,027
0,109
108Pd
 
109Ag 48,161 % 109Ag, stabil isotop med 62 neutroner
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Silver (latinskt namn Argentum) är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen ädelmetaller, och gruppen myntmetaller.

Metallen används ofta till smycken. Det används också som elektrisk ledare där mycket höga krav på låg resistans krävs, exempelvis till inneslutning av supraledande material i de största elektromagneterna. Tanken är att om kylningen av supraledaren fallererar så att supraledningen upphör, så ska de mycket stora strömmar det är frågan om kunna gå genom silvret istället utan att ge så höga temperaturer att ledarna smälter. Detta eftersom silver lär ha den lägsta resistansen av alla icke-supraledande ämnen vid tänkbara temperaturer. Silver har också en mycket hög värmeledningsförmåga.

Silver är godkänt som färgämne i livsmedel, med E-nummer E 174.

Den kemiska beteckningen Ag kommer av argentum, det latinska ordet för silver (betyder även pengar).

Silver är idag (30 december 2010) värt cirka 6,62 kr/g, eller 30,445 $/oz. En oz (troy ounce), som ädelmetaller ofta mäts i, är 31,10348 g.

Användningsområden

Silver har många användningsområden, bland annat för smycken, där det är ett av de vanligaste materialen. Den finaste silverkvalitén i smycken och konstföremål kallas sterlingsilver och består av 92,5 % silver och resten koppar och andra metaller, vilket deklareras genom instämpling av talet 925.

Gränsen för att få kallas silver ligger enligt internationell norm vid silverhalten 83 % eller 830/1000, vilket deklareras genom instämpling av talet 830. Enligt äldre svenska bestämmelser räknade man i sexton-delar, varvid gränsen lagfästes till 131/4 lod, vilket i decimalbråk är ≈82,8 %, det vill säga praktiskt taget detsamma som halten 830.

I andra länder har dock lägre silverhalt tidigare tolererats, och 12-lödigt silver (75 % silverhalt) var vanligt i många länder.[1]

Cirka 44 %[källa behövs] av allt silver användes förr inom fotoindustrin. Denna siffra har dock minskat med införandet av digitala kameror, och var 2007 snarare 14 %. Silver används även i lödmaterial, mynt, elektriska kontakter och i högkapacitetsbatterier. Silverklorid är genomskinligt och används ibland som glascement. Inom sjukvården används silver som antibakteriellt medel, bland annat i vissa förband och uretrakatetrar.

En silvertacka är ett stycke silver som kan vara gjuten eller pressad. Värdet på en silvertacka är beroende av dess vikt. Det vanligaste förekommande viktmåttet är troy uns. En silvertacka kan variera i vikt från 1 troy uns (31,1 gram) till 1000 troy uns (31,1 kg).

Silverring

Källor

  1. ↑ Gammalt silver ur kulturens samlingar, Bengt Bengtsson
  • Sherwood, Martin (1990). Kemin, Grundämnen & föreningar. Bonniers. Sid. 28. ISBN 91-34-50893-7 
  • Nationalencyklopedin. Bra Böcker. 1989. Sid. 446. ISBN 91-7024-621-1 

Se även

af:Silwer am:ብር (ብረታብረት) ar:فضة an:Archent arc:ܟܣܦܐ (ܣܐܡܐ) ast:Plata gn:Itatĩ ay:Qollqe az:Gümüş bn:রূপা zh-min-nan:Gîn be:Серабро be-x-old:Срэбра bg:Сребро bs:Srebro br:Arc'hant (metal) ca:Plata cv:Кĕмĕл ceb:Pilak cs:Stříbro co:Argentu cy:Arian (elfen) da:Sølv de:Silber nv:Béésh Łigaii et:Hõbe el:Άργυρος en:Silver myv:Сия es:Plata eo:Arĝento eu:Zilar fa:نقره hif:Silver fr:Argent fy:Sulver fur:Arint ga:Airgead (dúil) gv:Argid (bunstoo) gd:Airgead (meatailt) gl:Prata gan:銀 gu:ચાંદી hak:Ngiùn xal:Цанмөңгн ko:은 hy:Արծաթ hi:चाँदी hr:Srebro io:Arjento bpy:প্রাটা id:Perak ia:Argento os:Æвзист zu:Isiliva is:Silfur it:Argento he:כסף (יסוד) jv:Pérak kn:ಬೆಳ್ಳಿ pam:Pilak ka:ვერცხლი ks:رۄپھ kk:Күміс sw:Agenti (fedha) kv:Эзысь ht:Ajan (metal) ku:Zîv lbe:Арцу (мяъдан) la:Argentum lv:Sudrabs lb:Sëlwer lt:Sidabras lij:Argento li:Zèlver jbo:rijno hu:Ezüst mk:Сребро ml:വെള്ളി mi:Kawata mr:चांदी ms:Perak mn:Мөнгө (химийн элемент) my:ငွေ (သတ္တု) nah:Iztāc teōcuitlatl nl:Zilver ne:चाँदी ja:銀 no:Sølv nn:Sølv nrm:Ergent oc:Argent (metal) uz:Kumush pa:ਚਾਂਦੀ pnb:چاندی pap:Plata ps:سپين زر koi:Эзісь nds:Sülver pl:Srebro pt:Prata ksh:Silber ro:Argint qu:Qullqi q'illay rue:Стрібро ru:Серебро sa:रजतम् sco:Siller (element) stq:Säälwer sq:Argjendi scn:Argentu simple:Silver sk:Striebro sl:Srebro ckb:زێو sr:Сребро sh:Srebro su:Pérak fi:Hopea tl:Pilak ta:வெள்ளி (மாழை) tt:Kömeş te:వెండి th:เงิน (โลหะ) tg:Нуқра chr:ᎠᏕᎸ ᎤᏁᎦ tr:Gümüş uk:Срібло ur:چاندی ug:كۈمۈش za:Ngaenz vec:Arxento vep:Hobed vi:Bạc fiu-vro:Hõpõ zh-classical:銀 war:Plata yi:זילבער yo:Fàdákà zh-yue:銀 diq:Sêm bat-smg:Cėdabros zh:銀