Argon

Argon
Tecken Ar Atomnr. 18 Grupp 18 Period 3 Block p
Allmänt
Ämnesklass	ädelgaser
Densitet	1,784 kg/m3 (273 K)
Utseende	färglös
Atomens egenskaper
Atommassa	39,948 u
Atomradie (beräknad)	71 pm
Kovalent radie	97 pm
van der Waalsradie	188 pm
Elektronkonfiguration	[ Ne ]3s23p6
e– per skal	2, 8, 8
Oxidationstillstånd (O)	0 (okänd)
Kristallstruktur	Kubisk ytcentrerad
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	gas (vid rumstemperatur)
Magnetiska egenskaper	icke magnetisk
Smältpunkt	83,8 K (−189,4 °C)
Kokpunkt	87,3 K (−185,8 °C)
Molvolym	22,4 ·10−3 m3/mol
Ångbildningsvärme	6,447 kJ/mol
Smältvärme	1,188 kJ/mol
Ljudhastighet	308 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	3,2 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	520 J/(kg·K)
Värmeledningsförmåga	0,01772 W/(m·K)
1a jonisationspotential	1520,6 kJ/mol
2a jonisationspotential	2665,8 kJ/mol
3e jonisationspotential	3931 kJ/mol
4e jonisationspotential	5771 kJ/mol
5e jonisationspotential	7238 kJ/mol
6e jonisationspotential	8781 kJ/mol
7e jonisationspotential	11995 kJ/mol
8e jonisationspotential	13842 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 36Ar 36Ar, stabil isotop med 18 neutroner 38Ar 0,063 % 38Ar, stabil isotop med 20 neutroner 39Ar syntetisk 269 år β− 0,565 MeV 39K 40Ar 99,6 % 40Ar, stabil isotop med 22 neutroner 42Ar syntetisk 32,9 år β− 0,600 MeV 42K
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Argon är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 18 och kemiskt tecken Ar. Argon är den vanligaste ädelgasen och den finns i jordens atmosfär i en halt av cirka 0,93 %. Argon används ibland som förpackningsgas i livsmedel och har E-nummer E 938.

Historia

John William Strutt upptäckte att kväve som hade framställts ur luft hade lite högre densitet än det kväve som framställts ur ammoniak. Strutt hittade ingen förklaring på problemet men skotten sir William Ramsay gjorde en spektralanalys på luft befriad från syre och kväve och hittade då linjer som aldrig förr hade hittats i luft. När forskarna senare kom överens om att det var ett nytt grundämne som upptäckt döptes gasen till argon efter det grekiska ordet argos som betyder trög eller lat.

Användning

Ett argonfyllt glasrör lyser upp med hjälp av elektrisk ström och bildar förkortningen för argon.

Argon används ofta som skyddsgas när kväve är för reaktivt och andra ädelgaser för dyra. Argon har en stor användning i glödlampor där den skyddar volframtråden från oxidering. Gasen används också som skyddsgas vid svetsning av till exempel järn där metallen annars hade reagerat med luftens syre på grund av hettan. Flytande argon kan användas vid behandling av cancer då cellerna dör av den kraftiga nedkylningen.

Förekomst

Argon är den vanligaste ädelgasen och jordens atmosfär består till 0,935 % volymprocent av gasen.

Gas	Procent i atmosfären
Syre	20,946 %
Kväve	78,084 %
Koldioxid	0,035 %
Argon	0,934 %

Merkurius tunna atmosfär består till 70 % av argon som troligen har bildats vid radioaktivt sönderfall.

Framställning

Argon utvinns huvudsakligen från luft genom fraktionerad destillation. Argon bildas också genom sönderfall av den naturligt förekommande radioaktiva isotopen ⁴⁰K.

Se även

• Periodiska systemet