Radium

Radium
Tecken Ra Atomnr. 88 Grupp 2 Period 7 Block s
Allmänt
Ämnesklass	alkaliska jordartsmetaller
Densitet	5000 kg/m3 (273 K)
Hårdhet	ca 1
Utseende	silvrigt vit
Atomens egenskaper
Atommassa	226,0254 u
Atomradie (beräknad)	215 pm
Elektronkonfiguration	[Rn]7s2
e– per skal	2,8,18,32,18,8,2
Oxidationstillstånd (O)	2 (stark bas)
Kristallstruktur	kubisk rymdcentrerad
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	fast
Magnetiska egenskaper	icke magnetisk
Smältpunkt	973 K (700 °C)
Kokpunkt	2010 K (1140°)
Molvolym	41,09 m3/mol
Smältvärme	37 kJ/mol
Ångtryck	327 Pa vid 973 K
Ljudhastighet	1620 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	0,9 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	94 J/(kg·K)
Värmeledningsförmåga	18,6 W/(m·K)
1a jonisationspotential	509,3 kJ/mol
2a jonisationspotential	979 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 223Ra syntetisk 11,43 d α 5,99 219Rn 224Ra syntetisk 3,632 d α 5,789 220Rn 226Ra spår 1602 år α 4,871 222Rn 227Ra syntetisk 42,2 min β- 2,7179 227Ac 228Ra syntetisk 6,7 år β- 2,8942 228Ac
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Radium är ett radioaktivt grundämne med atomnummer 88 och kemiskt tecken Ra, som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller. Radium förekommer till liten del i uranmalmer för att uran sönderfaller efter ett tag till torium som i sin tur sönderfaller till radium. Världsproduktionen av radium är idag relativt liten, cirka 30 gram.

Användning

Radium har ganska få användningsområden idag eftersom dess radioaktiva egenskaper finns hos andra ämnen som är lättare att hantera eller säkrare, till exempel ⁶⁰kobolt och ¹³⁷cesium.

Förr i tiden användes radium (speciellt radiumklorid) till att göra självlysande klockvisare. Men efter att flera klockvisarmålare hade dött förbjöds denna användning av radium. Radium användes på klockvisare till slutet av 1950-talet, men efter det använder man tritium som tillsammans med fosfor också börjar lysa.

Tillsammans med beryllium eller bor används radium för att tillverka neutroner.

Förekomst

Radium bildas som en sönderfallsprodukt av uran och finns därför i uranmalmer som pechblände. I ett ton pechblände finns cirka 0,5 g radium; världens produktion av radium är ungefär 30 g per år. När man för in ett radiumsalt i en låga får man en röd färg på lågan.

Se även

• Periodiska systemet