Kobolt

Kobolt
Tecken Co Atomnr. 27 Grupp 9 Period 4 Block d
Allmänt
Ämnesklass	övergångsmetaller
Densitet	8900 kg/m3 (273 K)
Hårdhet	5,0
Utseende	Gråaktig metall
Atomens egenskaper
Atommassa	58,933200 u
Atomradie (beräknad)	135 (152) pm
Kovalent radie	126 pm
Elektronkonfiguration	[Ar]3d74s2
e– per skal	2, 8, 15, 2
Oxidationstillstånd (O)	3, 2 (amfoterisk)
Kristallstruktur	Hexagonal tätpackning (hcp)
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	fast
Smältpunkt	1768 K (1495 °C)
Kokpunkt	3200 K (2927 °C)
Molvolym	6,67 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	376,5 kJ/mol
Smältvärme	16,19 kJ/mol
Ångtryck	175 Pa vid 1768 K
Ljudhastighet	4720 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	1,88 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	420 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	17,2×106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	100 W/(m·K)
1a jonisationspotential	760,4 kJ/mol
2a jonisationspotential	1648 kJ/mol
3e jonisationspotential	3232 kJ/mol
4e jonisationspotential	4950 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 56Co syntetisk 77,27 år ε 4,566 56Fe 57Co syntetisk 271,79 dagar ε 0,836 57Fe 58Co syntetisk 70,86 dagar ε 2,307 58Fe 59Co 100 % 59Co, stabil isotop med 32 neutroner 60Co syntetisk 5,2714 år β 2,824 60Ni
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Kobolt är ett hårt, silvergrått, magnetisk, metalliskt grundämne med kemisk beteckning Co. Kobolt är ferromagnetiskt med en curiepunkt på 1388 K.

Historia

Den svenske kemisten Georg Brandt (1694–1768) isolerade kobolt på 1730-talet och visade att kobolt är källan till den blå färgen i glas, som man tidigare trodde kom från vismut. Namnet kobolt kommer från kobold, ett väsen man förr trodde bodde i underjorden och kunde påverka malmen i gruvor.

Användningsområden

Metallindustri

Kobolt förekommer i olika legeringar för att ge ökad brottstyrka, motstånd för syreangrepp eller av dess magnetiska egenskaper. En vanlig legering är magnetiska alnico som bland annat används till magnet för mikrofoner och högtalare. Kobolt förekommer också i litiumjonackumulatorer.

Medicinsk strålningsterapi

Isotopen kobolt 60 har använts inom medicinsk strålterapi.

Färgämne

Fram till 1900-talet var användningsområdet för kobolt främst som färgpigment för glas och keramik under namnet smalt och koboltblått.

Vitamin B₁₂

Vitaminet B₁₂ har fått sitt namn kobalamin efter kobolt som utgör en central atom i dess sammansättning. Vitamin B₁₂ är nödvändigt för kroppens produktion av röda blodkroppar och bildandet av myelin som bidrar till nervsystemets funktion.

Kärnvapen

Kobolt används i och har gett namnet till den så kallade koboltbomben. Vid detonation utsätts kobolt för strålning och gör det radioaktivt med lång halveringstid.

Förekomst

Kobolt förekommer i mineralerna kobaltit, smaltit och erytrit.

Se även

• Periodiska systemet
• Blaafarveværket framställde blåfärg ur koboltmalm.