Hoppa till innehållet

Platina

Från GuldWiki
Version från den 23 februari 2013 kl. 14.59 av Dan Olsson (diskussion | bidrag) (1 version)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Detta är artikeln om grundämnet platina, för att ha sålt platina, se platinaskiva
Platina
Tecken
Pt
Atomnr.
78
Grupp
10
Period
6
Block
d
Allmänt
Ämnesklassövergångsmetaller
Densitet21450 kg/m3 (273 K)
Hårdhet4,3
UtseendeGråaktigt vit
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa195,078 u
Atomradie (beräknad)135 (177) pm
Kovalent radie128 pm
van der Waalsradie175 pm
Elektronkonfiguration[Xe]4f145d96s1
e– per skal2, 8, 18, 32, 17, 1
Oxidationstillstånd (O)4, 2 (svag bas)
Kristallstrukturkubisk tätpackning (ccp)
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillståndfast
Smältpunkt2045 K (1772 °C)
Kokpunkt4100 K (3827 °C)
Molvolym9,1 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme510 kJ/mol
Smältvärme19,6 kJ/mol
Ångtryck0,0312 Pa vid 2045 K
Ljudhastighet2680 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet2,28 (Paulingskalan)
Värmekapacitet130 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga9,66 × 106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga71,6 W/(m·K)
1a jonisationspotential870 kJ/mol
2a jonisationspotential1791 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
190Pt 0,01 % 6,5 × 1011 år α 3,249 186Os
191Pt syntetisk 2,96 d ε 3,5698 191Ir
192Pt 0,79 % 192Pt, stabil isotop med 114 neutroner
193Pt syntetisk 50 år ε 0,057 193Ir
194Pt 32,9 % 194Pt, stabil isotop med 116 neutroner
195Pt 33,8 % 195Pt, stabil isotop med 117 neutroner
196Pt 25,3 % 196Pt, stabil isotop med 118 neutroner
197Pt syntetisk 19,8913 h β- 0,719 197Au
198Pt 7,2 % 198Pt, stabil isotop med 120 neutroner
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Platina är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen platinametaller. Det kategoriseras som ädelmetall. Platina förekommer i legeringar och används bland annat i kemiska apparater, inom tandteknik och i smycken. Namnet kommer av det spanska ordet platina som betyder "litet silver".

Platina är en vacker, silvervit ädelmetall som i ren form är smidbar och böjlig, precis som guld. Platina anses som den dyraste av alla kommersiellt tillgängliga metaller. Platina är också den dyraste metallen som används vid smyckesframställning. De flesta platinasmycken som säljs i Sverige är i form av bröllopsringar eller förlovningsringar. I USA, Tyskland och en del andra länder är dock platina en vanlig metall i alla sorters ytterst exklusiva smycken, oftast tillsammans med diamanter. Platina är en mycket bra katalysator och används bland annat vid tillverkning av svavelsyra. Den är olöslig i saltsyra och salpetersyra men löser sig i kungsvatten (saltsyra/salpetersyra=3/1). De vanligaste oxidationsstadierna är +2 och +4. Ledningsförmågan för elektricitet och värme är cirka sex gånger sämre än för koppar. Trots den dåliga ledningsförmågan används ibland platinaöverdrag på elektriska kontakter i oskyddad miljö som inte får oxidera.

Laboratorieutrustning av platina används vid kemiska analyser för att utrustningen inte skall reagera med provet. Att så inte sker är av yttersta vikt då ett provs kemiska sammansättning skall klarläggas. Platina var länge en mera värdefull metall än t ex. guld men sedan mitten av 2011 har guld ett högre värde.

Upptäckt

Platina har sedan länge använts av indianerna i Central- och Sydamerika. Den första europeiska hänvisningen till platina finner man i skrifter från 1557 i den italienske humanisten Julius Caesar Scaligers (1484-1558) skrifter som beskrivning av en mystisk metall som förekom i de centralamerikanska gruvorna. Däremot är den första säkra källan om platinas upptäckt från Sydamerika av Antonio de Ulloa 1735 och av engelsmannen Charles Wood 1741.

Användning

Platina används i smycken, ledningar och kärl för laboratoriebruk, i olika värdefulla instrument, i tandmaterial, i rostfria apparater och elektroder i glasapparater. Som katalysator används platina för att kracka oljeprodukter och i bilars avgasrenare. Tunn platinatråd blir glödande i ånga från metanol eftersom den verkar som katalysator. Denna egenskap används i cigarettändare och handvärmare. I närvaro av platina exploderar vätgas tillsammans med syrgas.

Förekomst och framställning

Platina är ett sällsynt grundämne i jordskorpan; medelhalten är ca 10–15 mg/ton, något högre än för guld. I naturen finns platina som en blandning av sex isotoper. Platina förekommer mestadels i lite blandad form och kan skiljas ut från andra metaller på grund av deras olika smältpunkter. 83,8% av världens platinafyndigheter finns i Sydafrika, 7,4% i Zimbabwe, 4,7% i Ryssland och 2,6% i USA. Fyndigheter finns även i Kanada, Kina, Finland och Colombia. Världsproduktionen 1993 var cirka 130 ton.

Se även

af:Platinum am:ፕላቲነም ar:بلاتين an:Platín az:Platin bn:প্লাটিনাম zh-min-nan:Pe̍h-kim be:Плаціна be-x-old:Плятына bg:Платина bs:Platina br:Platin ca:Platí cv:Платина ceb:Platino cs:Platina co:Platinu cy:Platinwm da:Platin de:Platin et:Plaatina el:Λευκόχρυσος en:Platinum myv:Ашо киве es:Platino eo:Plateno eu:Platino fa:پلاتین hif:Platinum fr:Platine fur:Platin ga:Platanam gv:Platinum gl:Platino hak:Pha̍k (鉑) xal:Платинум ko:백금 hy:Պլատին hi:प्लैटिनम hr:Platina io:Platino id:Platina ia:Platino is:Platína it:Platino he:פלטינה kn:ಪ್ಲಾಟಿನಮ್ ka:პლატინა kk:Платина sw:Platini kv:Платина ht:Platin ku:Platîn mrj:Платина lbe:КӀяла муси la:Platinum lv:Platīns lb:Platin lt:Platina lij:Patin jbo:jinmrplati hu:Platina mk:Платина ml:പ്ലാറ്റിനം mr:प्लॅटिनम ms:Platinum my:ရွှေဖြူ nl:Platina ja:白金 no:Platina nn:Platina oc:Platin pa:ਪਲੈਟਿਨਮ pnb:پلاٹینم nds:Platin pl:Platyna pt:Platina ro:Platină qu:Qullqiya ru:Платина stq:Platin sq:Platina scn:Plàtinu simple:Platinum sk:Platina sl:Platina ckb:پلاتین sr:Платина sh:Platina fi:Platina tl:Platino ta:பிளாட்டினம் th:แพลทินัม tg:Платина chr:ᏝᏘᏅᎻ tr:Platin uk:Платина ur:پلاٹینیم ug:Platina vep:Platin vi:Platin war:Platino yi:פלאטין yo:Platinum zh-yue:白金 zh:铂