Natrium
| Natrium | |||||||||||||||||||||||||
| | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||
| Ämnesklass | alkalimetaller | ||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 948 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | 0,52 | ||||||||||||||||||||||||
| Utseende | silvrigt vit | ||||||||||||||||||||||||
|
| |||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 22,949271 u | ||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 180 (190) pm | ||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 254 pm | ||||||||||||||||||||||||
| van der Waalsradie | 227 pm | ||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [ Ne ]3s1 | ||||||||||||||||||||||||
| e– per skal | 2,8,1 | ||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (O) | 1, (stark bas) | ||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | Kubisk rymdcentrerad | ||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | fast | ||||||||||||||||||||||||
| Magnetiska egenskaper | paramagnetisk | ||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 370,87 K (98 °C) | ||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 1156 K (883 °C) | ||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 23,78 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 96,96 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 598 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 1,43·10-5 Pa vid 1234 K | ||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 3200 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 0,98 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 1337 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 21·106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 44 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 495,8 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 4562 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | 6910,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| 4e jonisationspotential | 9543 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| 5e jonisationspotential | 13354 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| 6e jonisationspotential | 16613 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| 7e jonisationspotential | 20117 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| 8e jonisationspotential | 25496 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| 9e jonisationspotential | 28932 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| 10e jonisationspotential | 141362 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| Stabilaste isotoper | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. | |||||||||||||||||||||||||
Natrium (latinskt namn natrium) är ett mjukt, metalliskt grundämne. Natrium tillhör gruppen alkalimetaller och är ganska vanligt i jordskorpan. Natriummetall är ytterst reaktivt och föreligger därför alltid i form av salter. Natriumjonen, Na+ är den vanligaste katjonen i havsvatten och har viktiga biologiska roller. Växter klarar sig dock i allmänhet utan natrium. Människor får ofta i sig alldeles för mycket genom att vi blivit vana vid smaken av (ursprungligen) salt i konserverade livsmedel. Rekommenderat dagligt intag anges till högst 2-3 gram natrium, den mängd som finns i 5-7 gram vanligt koksalt. Enligt Livsmedelsverket behöver vi inte få i oss mer än 0,5 gram natrium per dag.

Föreningar
I sina föreningar är natrium alltid envärt, alltså i vattenlösning av ett lösligt natriumsalt bildas jonen Na+.
- Natriummanganat (Na2MnO4) och natriumpermanganat (NaMnO4) är två oxiderande natriumsalt.
- Natriumklorid (NaCl) är ett mycket vanligt ämne i hemmet mer känt som koksalt.
- Natriumnitrat (NaNO3) är ett konserveringsmedel mer känt som natronsalpeter eller salpeter.
- Natriumhydroxid (NaOH) är en frätande bas som används vid rensning av avlopp.
Förekomst
Natrium är det 6:e vanligaste grundämnet i jordskorpan och är ganska vanligt i havet i form av natriumklorid.
Framställning
Natrium framställs nu för tiden genom elektrolys av smält natriumklorid.
Vid anoden: 2Cl− → Cl2 + 2e−
Vid katoden: 2Na+ + 2e− → 2Na
År 1807 framställdes för första gången natrium av Humphry Davy, genom elektrolys av natriumhydroxid.
Biologiska roller
Natrium förekommer även mycket i kroppen, då i jonform (Na+). Det har en viktig roll i osmoregleringen och upprätthållandet av cellernas membranpotential, vilken är viktig för fortledning av aktionspotentialer (ett slags elektrisk signalering). Na+ finns i mycket högre grad utanför cellerna än inuti. Membranet har kanaler om Na+-jonerna kan strömma igenom. De är i vanliga fall stängda men kan öppnas, då strömmar Na+-joner in i cellen. Den elektrokemiska gradienten som ger membranpotentialen uppstår dels genom de stängda kanalerna, och dels med hjälp av Na+/K+-pumpen. Detta är en pump som kräver energi (i form av ATP) och gör att Na+ pumpas ut ur cellen samtidigt som K+ (kalium) kommer in.
Se även
| Periodiska systemet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| H | He | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Li | Be | B | C | N | O | F | Ne | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Na | Mg | Al | Si | P | S | Cl | Ar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| K | Ca | Sc | Ti | V | Cr | Mn | Fe | Co | Ni | Cu | Zn | Ga | Ge | As | Se | Br | Kr | |||||||||||||||||||||||||
| Rb | Sr | Y | Zr | Nb | Mo | Tc | Ru | Rh | Pd | Ag | Cd | In | Sn | Sb | Te | I | Xe | |||||||||||||||||||||||||
| Cs | Ba | La | Ce | Pr | Nd | Pm | Sm | Eu | Gd | Tb | Dy | Ho | Er | Tm | Yb | Lu | Hf | Ta | W | Re | Os | Ir | Pt | Au | Hg | Tl | Pb | Bi | Po | At | Rn | |||||||||||
| Fr | Ra | Ac | Th | Pa | U | Np | Pu | Am | Cm | Bk | Cf | Es | Fm | Md | No | Lr | Rf | Db | Sg | Bh | Hs | Mt | Ds | Rg | Cn | Uut | Fl | Uup | Lv | Uus | Uuo | |||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
af:Natrium am:ሶዲየም ar:صوديوم an:Sodio ast:Sodiu az:Natrium bn:সোডিয়াম zh-min-nan:Na (goân-sò͘) be:Натрый be-x-old:Натар bg:Натрий bs:Natrij br:Sodiom ca:Sodi cv:Натри ceb:Sodio cs:Sodík co:Sodiu cy:Sodiwm da:Natrium de:Natrium dv:ސޯޑިއަމް nv:Soodin et:Naatrium el:Νάτριο en:Sodium es:Sodio eo:Natrio eu:Sodio fa:سدیم hif:Sodium fr:Sodium fy:Natrium fur:Sodi ga:Sóidiam gv:Sodjum gd:Sodium gl:Sodio gu:ક્ષારાતુ hak:Na̍p xal:Натрион ko:나트륨 haw:Sodiuma hy:Նատրիում hi:सोडियम hr:Natrij io:Natro id:Natrium ia:Sodium is:Natrín it:Sodio he:נתרן jv:Natrium kn:ಸೋಡಿಯಮ್ ka:ნატრიუმი sw:Natiri kv:Натрий ht:Sodyòm ku:Natriyûm mrj:Натрий la:Natrium lv:Nātrijs lb:Natrium lt:Natris lij:Sodio ln:Sodu jbo:sodna hu:Nátrium mk:Натриум ml:സോഡിയം mi:Konutai mr:सोडियम ms:Natrium my:ဆိုဒီယမ် nl:Natrium ne:सोडियम ja:ナトリウム frr:Natrium no:Natrium nn:Natrium nrm:Sôdgium nov:Natrium oc:Sòdi uz:Natriy pa:ਸੋਡੀਅਮ pnb:سوڈیم nds:Natrium pl:Sód pnt:Νάτριον pt:Sódio ro:Sodiu qu:Natriyu ru:Натрий sah:Натриум stq:Natrium sq:Natriumi scn:Sodiu si:සෝඩියම් simple:Sodium sk:Sodík sl:Natrij so:Saadiyom ckb:سۆدیۆم sr:Натријум sh:Natrij fi:Natrium tl:Sodyo ta:சோடியம் tt:Натрий te:సోడియమ్ th:โซเดียม tg:Натрий tr:Sodyum uk:Натрій ur:صوداصر ug:ناترىي vep:Natrii vi:Natri wa:Sodiom zh-classical:鈉 war:Sodyo yi:נאטריום yo:Sódíọ̀mù zh-yue:鈉 zh:钠