Hoppa till innehållet

Kalcium: Skillnad mellan sidversioner

Från GuldWiki
Nyare redigering →
m 1 version
 
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
{{källor|Några referenser eller externa länkar behövs.|datum=2011-03}}
{{källor|Några referenser eller externa länkar behövs.|datum=2011-03}}
{{grundämne|
{{grundämne|
|namn=kalcium
|namn=kalcium
Rad 93: Rad 92:
}}
}}
}}
}}
'''Kalcium''' är ett metalliskt [[grundämne]] som har [[atomnummer]] 20 och [[kemiskt tecken]] '''Ca'''. Kalcium, som tillhör gruppen [[alkaliska jordartsmetaller]], är ett av de vanligaste ämnena i [[jordskorpan]]. Kalcium är viktigt för alla levande [[organismer]] och är den vanligaste [[metall]]en i en del djur.
'''Kalcium''' är ett metalliskt [[grundämne]] som har [[atomnummer]] 20 och [[kemiskt tecken]] '''Ca'''. Kalcium, som tillhör gruppen [[alkaliska jordartsmetaller]], är ett av de vanligaste ämnena i [[jordskorpan]]. Kalcium är viktigt för alla levande [[organismer]] och är den vanligaste [[metall]]en i en del djur.


Versionen från 25 februari 2013 kl. 12.58

 {{#invoke:Källor metamall|meddelande|subjekt=Den här artikeln|typ=}}
Motivering: Några referenser eller externa länkar behövs. (2011-03)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan.

{{#invoke:Källor metamall|kategorier|typ=|namnrymd=|fullpagename=Kalcium|datum=2011-03}}

Kalcium
Tecken
Ca 		Atomnr.
20 		Grupp
2 		Period
4 		Block
s
Allmänt
Ämnesklassalkaliska jordartsmetaller
Densitet1550 kg/m3 (273 K)
Hårdhet1,75
Utseendesilvrigt vit
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa40,078 u
Atomradie (beräknad)180 (194) pm
Kovalent radie174 pm
Elektronkonfiguration[Ar]4s2
e– per skal2,8,8,2
Oxidationstillstånd (O)2, (stark bas)
Kristallstrukturkubisk ytcentrerad
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillståndfast
Magnetiska egenskaperparamagnetisk
Smältpunkt1115 K (839 °C)
Kokpunkt1757 K (1484 °C)
Molvolym26,20 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme153,6 kJ/mol
Smältvärme8,54 kJ/mol
Ångtryck254 Pa vid 1112 K
Ljudhastighet3810 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet1,00 (Paulingskalan)
Värmekapacitet632 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga29,8·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga201 W/(m·K)
1a jonisationspotential589,8 kJ/mol
2a jonisationspotential1145,4 kJ/mol
3e jonisationspotential4912,4 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
40Ca 96,941 % 40Ca, stabil isotop med 20 neutroner
41Ca syntetisk< 103 000 år ε 0,421 41K
42Ca 0,647 % 42Ca, stabil isotop med 22 neutroner
43Ca 0,135 % 43Ca, stabil isotop med 23 neutroner
44Ca 2,086 % 44Ca, stabil isotop med 24 neutroner
46Ca 0,004 % 46Ca, stabil isotop med 26 neutroner
48Ca 0,187 % 6<·1018 år β-β- 4,272 48Ti
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Kalcium är ett metalliskt grundämne som har atomnummer 20 och kemiskt tecken Ca. Kalcium, som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller, är ett av de vanligaste ämnena i jordskorpan. Kalcium är viktigt för alla levande organismer och är den vanligaste metallen i en del djur.

Rent metalliskt kalcium reagerar med luftfuktigheten så att ett vitt lager av kalciumhydroxid bildas på ytan. I reaktionen bildas vätgas.

Metalliskt kalcium upptäcktes av Humphry Davy 1808 och framställdes genom elektrolys av en blandning av kalciumklorid och kalciumflorid.[1]

Biologisk betydelse

Den största delen av organismens kalklager finns upplagrat i benvävnaden och tänderna, en mindre del finns upplöst i kroppsvätskorna eller är bundet till proteiner. För att kalcium skall upptas normalt, förutsätter det att det finns magsyra, D- och C-vitamin i tillräckliga mängder. Upptagandet av kalcium hämmas av livsmedel som innehåller fytin, exempelvis vetekli och spannmål. Upptaget hämmas även av livsmedel som innehåller oxalsyra, exempelvis spenat, rabarber och tomat.

Fytin kan elimineras genom att man långtidsbakar brödet och genom att man lägger kli och spannmålsprodukter i blöt 8-10 timmar innan det skall användas.

Kalcium medverkar till att leda impulser i nervsystemet, reglerar musklernas och därigenom också hjärtats kontraktion och medverkar vid blodkoaguleringen.

Vid allvarliga brister på kalcium kan rakit (engelska sjukan) utvecklas. Men även porös och mjuk benstomme, tandskador, muskelkramper, blå fingrar och tår. Kramper kan uppträda i tarmen med förstoppning och katarr som följd. Ofta kan man se skenbara mentala tillstånd som nervositet, sömnlöshet, depression och nedsatt smärttolerans. Nedsatt produktion av magsyra och menstruationssmärtor.

Man ansåg tidigare att överdosering av kalcium kunde leda till njursten, men senare studier tyder på motsatsen. [2][3][4] Långvarig överdosering kan dock leda till hyperkalcemi (förhöjda nivåer av kalcium i blodet), försämrad njurfunktion och minskad absorption av andra mineraler. [5][6] Studier tyder på ett samband mellan överdrivet högt intag (2000 mg per dag, eller mer än dubbla RDI) av kalcium och prostatacancer.[7]

Större mängd kalcium återfinns i bland annat mjölk, ost och andra mejeriprodukter. Dessutom i spannmål, frö och färska grönsaker. Sesamfrö och solrosfrö är speciellt bra källor.

Rekommenderat dagligt intag: Barn 360-700 mg, män och kvinnor 800-900 mg (ammande 1200 mg). Se vidare RDI-tabell.

Användning

Kalcium kan användas som reducerande metall vid framställning av bland annat torium, zirkonium och uran. Andra användningsområden för kalcium är:

Ett kalciumsalt i en låga

Förekomst

Kalcium finns aldrig i naturen som metall men är ganska vanligt som kalciumkarbonat (CaCO3). Det finns även som kalciumfluorid ( CaF2) och kalciumsulfat (CaSO4)

Framställning

Kalcium produceras genom smältelektrolys av kalciumfluorid. Kalcium kan också produceras genom smältelektrolys av ett annat kalciumsalt. Ett tredje sätt att producera kalcium är att reducera ett kalciumsalt med en reaktivare metall som till exempel strontium, men denna procedur är inte ekonomisk eftersom den reaktivare metallen behöver renframställas först.

Se även


Referenser

  1. ↑ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 963 
  2. ↑ Curhan, GC; Willett, WC; Rimm, EB; Stampfer, MJ (1993). ”A prospective study of dietary calcium and other nutrients and the risk of symptomatic kidney stones” (PDF). The New England Journal of Medicine 328 (12): sid. 833–8. doi:10.1056/NEJM199303253281203. PMID 8441427. http://www.nejm.org/doi/pdf/10.1056/NEJM199303253281203. 
  3. ↑ Bihl G, Meyers A. (2001). ”Recurrent renal stone disease-advances in pathogenesis and clinical management”. Lancet 358 (9282): sid. 651–656. doi:10.1016/S0140-6736(01)05782-8. PMID 11530173. 
  4. ↑ Hall WD, Pettinger M, Oberman A (2001). ”Risk factors for kidney stones in older women in the Southern United States”. Am J Med Sci 322 (1): sid. 12–18. doi:10.1097/00000441-200107000-00003. PMID 11465241. 
  5. ↑ Standing Committee on the Scientific Evaluation of Dietary Reference Intakes, Food and Nutrition Board, Institute of Medicine (1997). Dietary Reference Intakes for Calcium, Phosphorus, Magnesium, Vitamin D and fluoride. Washington DC: The National Academies Press. ISBN 0-309-06403-1. http://www.nap.edu/catalog.php?record_id=5776 
  6. ↑ Committee to Review Dietary Reference Intakes for Vitamin D and Calcium; Institute of Medicine (2011). Dietary Reference Intakes for Calcium and Vitamin D. ISBN 978-0-309-16394-1. http://www.nap.edu/catalog.php?record_id=13050 
  7. ↑ Giovannucci E, Rimm EB, Wolk A, et al. (February 1998). ”Calcium and fructose intake in relation to risk of prostate cancer”. Cancer Research 58 (3): sid. 442–7. PMID 9458087. http://cancerres.aacrjournals.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=9458087. 
v • d • r
 Periodiska systemet
H   He
Li Be   B C N O F Ne
Na Mg   Al Si P S Cl Ar
K Ca   Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
Rb Sr   Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
Cs Ba La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
Fr Ra Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Uut Fl Uup Lv Uus Uuo
Alkalimetaller Alkaliska jordartsmetaller Lantanoider Aktinoider Övergångsmetaller Övriga metaller Halvmetaller Övriga icke-metaller Halogener Ädelgaser Okända kemiska egenskaper
Grundämnen betecknade med kursiv stil är så kallade syntetiska grundämen som ej påträffats i naturen 

af:Kalsium am:ካልሲየም ar:كالسيوم an:Calcio ast:Calciu az:Kalsium bn:ক্যালসিয়াম zh-min-nan:Ca (goân-sò͘) ba:Кальций be:Кальцый be-x-old:Вапень bg:Калций bs:Kalcij br:Kalsiom ca:Calci cv:Кальци ceb:Kalsiyum cs:Vápník co:Calciu cy:Calsiwm da:Calcium de:Calcium dv:ކެލްސިއަމް nv:Káálsiiyin et:Kaltsium el:Ασβέστιο en:Calcium es:Calcio eo:Kalcio eu:Kaltzio fa:کلسیم hif:Calcium fr:Calcium fur:Calci ga:Cailciam gv:Kelkium gl:Calcio hak:Koi xal:Калцион ko:칼슘 haw:Kalipuna hy:Կալցիում hi:कैल्शियम hr:Kalcij io:Kalcio id:Kalsium ia:Calcium is:Kalsín it:Calcio (elemento chimico) he:סידן jv:Kalsium kn:ಕ್ಯಾಲ್ಶಿಯಮ್ ka:კალციუმი kk:Кальций sw:Kalisi kv:Кальций ht:Kalsyòm ku:Kalsiyûm mrj:Кальций la:Calcium lv:Kalcijs lb:Kalzium lt:Kalcis lij:Cäso (metallo) jbo:bogjinme hu:Kalcium mk:Калциум ml:കാൽ‌സ്യം mi:Konupūmā mr:कॅल्शियम ms:Kalsium mn:Кальци my:ကယ်လဆီယမ် nah:Tenextepoztli nl:Calcium ne:क्याल्सियम ja:カルシウム frr:Kaltsium no:Kalsium nn:Kalsium oc:Calci uz:Kalsiy pa:ਕੈਲਸ਼ੀਅਮ pnb:کیلشیم pms:Càuss (element) nds:Calcium pl:Wapń pt:Cálcio ro:Calciu qu:Isku q'illay ru:Кальций sah:Калсиум stq:Calcium sq:Kalciumi scn:Calciu (mitallu) si:කැල්සියම් simple:Calcium sk:Vápnik sl:Kalcij ckb:کەلسیۆم sr:Калцијум sh:Kalcij su:Kalsium fi:Kalsium tl:Kalsiyo ta:கல்சியம் te:కాల్షియమ్ th:แคลเซียม tg:Калсий chr:ᎪᎳ ᏗᏝᏂᎪᎯᏍᏗᏍᎩ tr:Kalsiyum uk:Кальцій ur:جمصر ug:كالتىسىي vep:Kal'cii vi:Canxi war:Calsyo yi:קאלציום yo:Calcium zh-yue:鈣 zh:钙

Hämtad från ”https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Kalcium&oldid=11101”